Versaillesfreden sådde fröet till nästa katastrof – "Stort misstag att lägga hela skulden på Tyskland"

Representanter för de allierade segrarmakterna i till synes gemytligt samspråk under fredsförhandlingarna i Versailles. Från vänster Storbritanniens premiärminister David Lloyd George, Italiens konseljpresident Vittorio Orlando, Frankrikes konseljpresident Georges Clemenceau och USA:s president Woodrow Wilson. Bild: AP-arkiv

Första världskriget skulle få slut på alla krig. I stället blev det grogrunden för världshistoriens största konflikt.

Historikern Peter Englund har kallat första världskriget det tjugonde seklets "urkatastrof", en härdsmälta av samma kaliber som Västroms fall år 476. Utan första världskriget hade det aldrig blivit ett andra världskrig, ingen Förintelse och inget kallt krig.

Krigets förvandling till total, industriell förstörelse med moderna vapen 1914–1918 får till stånd en värdenihilism, ett undergrävande av människovärdet, som banar väg för totalitära ideologier på 20- och 30-talen, enligt Englund.

"Allt eteriskt dilleri om stridens föryngrande friskhet och kriget som den högsta formen av kultur sprängdes i tusen små bitar av ett regn av stål och myllades ned i den stinkande leran", skriver han i essäsamlingen Förflutenhetens landskap.

När vapnen tystnade på den pulveriserade västfronten satte sig ett modfällt och förbittrat Europa ned vid förhandlingsbordet. Man ville till varje pris undvika ett nytt världskrig, men i fredsfördraget var det uttryckligen ett nytt krig man bäddade för.

– Det stora misstaget var att lägga hela ansvaret för kriget – och skadeståndskraven – på Tyskland, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

Det var framför allt Frankrike som drev på att Tyskland skulle bestraffas hårt. Tyskland förlorade sina kolonier och betydande landområden i Europa, armén reducerades till 100 000 man och landet fick saftiga skadeståndsfakturor på 132 miljarder guldmark.

Syftet var att Tyskland aldrig skulle kunna hämnas. Det gick precis tvärtom.

– Krigsskulden finansierades med amerikanska lån, men när den stora Wall Street-kraschen kom 1929 och amerikanerna drog åt svångremmen gick det verkligt illa för Tyskland. Med kända konsekvenser, säger Meinander.

Män som Adolf Hitler och Heinrich Himmler kapitaliserade på hyperinflationen, missnöjet och den pyrande revanschismen, grep makten och störtade världen in i 1900-talets största katastrof.

– Allt bottnar i konkurrensen mellan Tyskland och Frankrike. Att hålla Tyskland i styr var och förblev en röd tråd i europeisk stormaktspolitik. Det ledde också till Tysklands delning efter andra världskriget, säger Meinander.

Brittiska soldater går till attack mot tyska posteringar på västfronten, bland annat skildrad i Erich Maria Remarques pacifistiska och desillusionerade roman På västfronten intet nytt. Totalt stupade omkring tio miljoner soldater i kriget. Bild: AP-arkiv

Under senare hälften av 1900-talet förändras konstellationen långsamt tack vare den allt tätare europeiska integrationen. Det fredliga ekonomiska samarbetet mellan Tyskland och Frankrike är grundorsaken till att EU år 2012 tilldelades Nobels fredspris.

Fred var förvisso också målet när Versaillesfördraget undertecknades i juni 1919. Fördraget byggde i hög grad på den amerikanska presidenten Woodrow Wilsons idé om att Europa skulle bli nationalstaternas världsdel: alla folk skulle rå om sig själva.

Stormakternas imperialistiska politik ansågs vara en av huvudorsakerna till första världskriget, och därför splittrades de gamla imperierna i många små stater, bland annat Polen, Estland, Tjeckoslovakien och Finland.

Nationernas förbund, föregångaren till FN, skulle se till att allas röst blev hörd. Men att dra upp nationsgränser i ett etniskt sammansatt Europa visade sig vara lika svårt som att hålla ihop imperier.

Bara 20 år efter Versaillesfreden tågade Hitlers trupper in i Polen. I Moskva satt Josef Stalin och såg fram emot att utplåna de stater som fötts i första världskrigets svallvågor.

Första världskriget och dess i efterklokhetens kranka blekhet logiska fortsättning, andra världskriget, bryter enligt Peter Englund ryggen på Europa.

Krigen leder till att vår kontinent "i slutändan tappar makten över sitt eget öde, vilket i stället kommer att styras av de två utomeuropeiska makter, USA och Sovjetunionen, som är konfliktens enda egentliga vinnare".

En fransk soldats grav, markerad med en upphängd hjälm, i närheten av Verdun. Det moderna storkriget krossade alla illusioner och ödelade allt i sin väg. Bild: TT-arkiv

Övriga källor: Englund, Peter: Brev från nollpunkten (1996). www.so-rummet.se

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning