Ventilationen del av den dåliga byggnadstekniken

Koldioxidhalten är ett mått på ventileringens tillräcklighet, men ingalunda en indikator på luftens renhet i övrigt.

I HBL (30.3) kommenterar Anders Sjövall mitt tidigare inlägg om inomhusluftsproblem och dessas koppling till dysfunktionell ventilering (HBL 20.3). Enligt Sjövall representerar mitt konstaterande att ventileringen kan åstadkomma mögelproblem i fastigheter "vilsna tankegångar". Däremot ger han mig rätt i att tryckförhållandena vid helmaskinell ventilering inte får balanseras så att ett övertryck kör in fukt i väggkonstruktionerna. Härmed bekräftar han själv de "vilsna tankegångarna". Vidare skriver Sjövall "Om mögelsporer virvlar omkring i luften i rummet skulle jag aldrig kalla det för dålig inneluft" (sic).

Koldioxidhalten är ett mått på ventileringens tillräcklighet, men ingalunda en indikator på luftens renhet i övrigt. Sjövall har rätt i att koldioxidhalter på 1 200 ppm inte skäligen borde överskridas om ventileringen är rätt dimensionerad. Det är emellertid ingalunda omöjligt, snarare typiskt, att detta gränsvärde överskrids i äldre skolbyggnader. Till exempel i Winellska skolan i Kyrkslätt har uppmätts halter på över 1 200 ppm i flera klassrum, trots att ventileringen enligt VVS-ritningarna är normenliga 200 liter per sekund för de cirka 30 personerna i klassrummen. Åtskilliga faktorer bidrar till att minska ventilationens reella prestanda sett till den teoretiska.

Hög koldioxidhalt korrelerar direkt med hög fukthalt, vilken i nämnda fall påvisligen tryckts in i strukturerna och skapat grogrund för mikrober då hälften av utrymmena vid samma mätning visade sig ha ett övertryck. Detta trots att ventilationen samma år "balanserats". Tiotals elever och lärare har symtom som beror uttryckligen på inomhusluften. Situationen är långt ifrån unik.

Robusthet innebär förmåga att tolerera förutsägbara fel och avvikelser utan fatala konsekvenser. Den moderna byggtekniken, varav ventilationen utgör en väsentlig del, haltar på denna punkt. Tjocka och skiktade strukturer ur vilka fukt inte kommer ut på naturlig väg bäddar för problem. Då det redan under byggnadsskedet av oaktsamhet och ofta obemärkt går att göra mängder av fel som kan förstöra byggnaden är förutsättningarna dåliga att klara årtionden av varierande bruk, brokigt underhåll, ändringar samt särskilda påfrestningar såsom stormskador och olika läckage. De flesta problemen beror i grunden på dålig planering.

Billigt behöver emellertid inte nödvändigtvis vara dåligt om designen är bra. Till exempel håller förmånliga bilmodeller i stort sett lika bra som de dyrare. Våra byggnader, speciellt de större och mer komplexa byggnaderna, kan dock i mångt och mycket karakteriseras som prototyper och driftsäkerheten är därefter.

Kim Åström diplomingenjör (teknisk fysik), Kyrkslätt

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00