Vems meddelanden får myndigheterna se i framtiden?

Nya regler väntar. Spaning är enligt polisen inte massövervakning eftersom man gör sökningar enligt vissa kriterier. Det här är frågor som är på tapeten då den nya underrättelselagen diskuteras. Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Hur ska man kunna värna om Finlands säkerhet men samtidigt trygga individens säkerhet? Underrättelselagen som nu bereds skulle ge möjlighet till bland annat nätspaning, som myndigheterna inte nu har befogenheter att göra. Vad lagen kommer att gå ut på klarnar på onsdag. Här är svar på några centrala frågor.

Kan spaningen riktas mot breda grupper av människor?

En allmän och allt omfattande övervakning av datatrafiken är inte möjlig utifrån internationella avtal och grundläggande rättigheter, bedömde en expertgrupp redan i höstas. Man ska kunna avgränsa och rikta en spaningsbegäran.

Den allmänna förutsättningen och antagandet är att man med hjälp av spaningen får information om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten: terrorism, skolskjutningar, planering av massförstörelse eller hot mot exempelvis finska krishanteringsoperationer.

Spaning är enligt polisen inte massövervakning eftersom man gör sökningar enligt vissa kriterier. Polisen säger att man fäst uppmärksamhet vid övervakning av det här och vid informationslagring och datasäkerhet.

Vem spanar på nätet?

Det är Försvarsmakten eller inom polisen endast Skyddspolisen som skulle kunna ansöka om tillstånd till datatrafikspaning. Försvarsmakten ansvarar för det tekniska genomförandet av både civil- och militärspaning.

En inrättning underställd Försvarsmakten skulle skaffa de uppgifter som beställaren vill ha från datanätverken. Inrättningen skulle sedan överlåta dem till Skypo eller Försvarsmakten, som i sin tur går igenom materialet med sina metoder.

Vad för slags information får myndigheterna?

Data från informationsnätverk består av teckensträngar om exempelvis kommunikation. Det kan också handla om överbelastningsattacker eller riktade sabotageprogram. Uppgifterna skulle sökas med vissa sökkriterier eller -parametrar. Om man i de här sökningarna får extra information ska den raderas.

Skyddspolisen talar i nätspaning om att "identifiera ett okänt hot". För myndigheterna kan det handla om information om att en i Finland okänd aktör håller kontakt med utländska aktörer som ska utgöra ett hot mot Finland. När man vet vem den misstänkta är kan Skyddspolisen gå över till vanliga sätt att skaffa information.

Polisen uppger att nätspaning inte är en egentlig brottsförebyggande metod så den kan man inte använda sig av när det gäller exempelvis grova narkotikabrott.

Vem beviljar och övervakar spaningstillstånd?

Det verkar som att även den minsta lilla datatrafiksspaning skulle kräva domstolsbeslut. Domstolen beviljar tillståndet för en viss tid.

Bland annat dataombudsmannens kontor, de högsta laglighetsövervakarna och ministerierna ska övervaka spaningen.

Källor: Polisdirektör Tomi Vuori på Polisstyrelsen, betänkandet "Hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Granskning av grundlagsregleringen" ( Justitieministeriet 41/2016).

Många politiker vill snabba på behandlingen av underrättelselagen i riksdagen.

På onsdag presenteras ett förslag om att ändra grundlagen, uppger Polisstyrelsen. Efter ändringen skulle man kunna stifta den egentliga lagen för att förebygga dåd som hotar den nationella säkerheten.

Om man vill klubba igenom grundlagsändringen snabbt redan under den sittande riksdagens tid ska förändringen stödjas av fem sjättedelar av riksdagsledamöterna.

Förutom nätspaning har också spaning utomlands varit aktuell. Skyddspolisen ser ut att få tillstånd till det i den nya lagen. Skyddspolisens chef – inte en domstol – skulle besluta om civil underrättelseverksamhet eller användningen av en spaningsmetod utanför Finland.

Just nu får Skypo inte spana utanför Finlands gränser och kan exempelvis inte skicka spanare till andra länder.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning