Vem i hela världen kan man lita på?

Bild: Wilfred Hildonen

Det pratas om tillit nästan överallt numera, som motpol till den stökiga dagspolitiken. Tillit har blivit en viktig hårdvaluta för såväl länder som företag och organisationer. Men hur skapar och behåller man tillit?

Tillit är på allas läppar, såväl globalt som lokalt. FN:s generalsekreterare konstaterade i ett tal för något år sedan att "vår värld lider av en allvarlig tillitsstörning". Han menade att den globala världsordningen blir allt skörare när 2000-talets utmaningar ska hanteras av 1900-talets institutioner och tankesätt. Han la till att medan världen blir alltmer uppkopplad och sammankopplad så blir de olika samhällena allt mer fragmentiserade.

Den "tillitsstörning" som generalsekreteraren talade om har många olika orsaker. Teknikutveckling och då särskilt inom medier, ekonomisk olikhet, arbetslöshet, invandring och politisk polarisering är några faktorer som nämns. Sociala mediers starka framväxt har utan tvekan haft betydelse och bidragit till en polarisering av mediekonsumtionen. En annan medierelaterad faktor är framväxten av "fake news" där USA:s president Donald Trump blivit något av en portalfigur genom sitt målmedvetna trakasserande av stora delar av amerikanska medier, både tidningar och tv och företrädesvis sådana med en mer liberal framtoning.

Det kan i det här sammanhanget vara trösterikt att påminna om att finländarnas förtroende för massmedierna är högst i världen, enligt en undersökning från Oxford University. 62 procent litar på medier i allmänhet och 72 procent på de medier de själva använder. Däremot är man mer kritisk till sociala medier, som mindre än var femte litar på. Finland pekas också ut som det land som verkar bäst förberett mot olika typer av informationspåverkan, vare sig den kommer från ryska trollfabriker eller nationella skribenter på nätet med egen agenda. Framgångsreceptet tycks vara målmedveten mediefostran på olika nivåer. Mediekunskap och källkritik i skolan och utbildning i hur man motverkar desinformation för anställda på olika platser i den offentliga sektorn.

Tilliten ser också olika ut i olika delar av världen. I vissa länder i Sydamerika, Afrika och Asien, med hög korruption och svag politisk ledning, litar invånarna inte på samhället, utan förlitar sig snarare på familjen eller klanen, medan befolkningen i västvärlden överlag är mer tillitsfull. En intressant, men lite sorglig detalj i sammanhanget är hur den amerikanska tilliten mer eller mindre kollapsat. Bara en tredjedel av amerikanarna tror numera att regeringen gör rätta saker och det är särskilt medelklassen i åldern 25 till 64 år och med bra inkomst, som tappat tilltron till samhället.

Till vinnarna när det gäller tillit hör däremot de nordiska länderna, som brukar placera sig högst i nästan alla mätningar inom området. Nordiska ministerrådet publicerade för ett par år sedan en rapport med det talande namnet "Tillit – det nordiska guldet". I den konstaterades att Norden är världsmästare på området, som ett resultat av hur våra samhällen utvecklats över tid. Rapporten hänvisar till och med till sådana historiska skeenden som vikingatiden och protestantismens införande. Samtidigt konstaterades också att tillit är lönsamt, när transaktionskostnaderna för att hålla sig till avtal är små, eftersom korruption är sällsynt och man oftast slipper konflikter och rättsprocesser. När kontroll och formaliteter kan hållas på en låg nivå blir det mer tid för produktivt arbete. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med 10 procentenheter kan förväntas ge en halv procents ökning av den ekonomiska tillväxten.

Tillit är även viktigt för hälsa och lycka. Det är alltså ingen slump att Finland är världens lyckligaste land, enligt FN-rapporten World Happiness Report 2019, som rankar totalt 156 länder utifrån hur lyckliga ländernas befolkningar upplever sig vara. Rapporten baserar sig på enkätsvar där deltagarna uppger hur lyckliga de känner sig. Svaren har sedan av rapportmakarna relaterats till uppgifter om bnp och förväntad frisk livslängd. Vad som möjligen är mer anmärkningsvärt är att Sverige kommer först på sjunde plats, bland annat slaget av alla övriga nordiska länder.

Tillit är inte bara en fråga för samhället i stort. Såväl företag som offentliga förvaltningar har allt att vinna på att skapa en så tillitsfull arbetsplats som möjligt. I Sverige har regeringen till och med inrättat en särskild Tillitsdelegation, som under ett par år arbetat med att ta fram riktlinjer för tillitsbaserad styrning och ledning i den offentliga sektorn. Dessa riktlinjer bygger på principer om, förutom tillit, även öppenhet, samverkan, kunskap, stöd, delegering och brukarfokus.

Även i företagsvärlden ökar intresset för tillit, främst beroende på att dagens globala konkurrens många gånger kräver nya affärsmodeller, som i sin tur bygger på förtroende och tillit. Ett bra exempel är agila organisationer, som snarare består av individer i stället för hierarkier och där interaktioner och ständig anpassning till förändring är en del av vardagen. En viktig och gemensam nämnare i dessa organisationer tycks vara tillit, för att de ska kunna vara innovativa och växa.

Allt är dock inte frid och fröjd när det handlar om tillit. I samhället kan man, föga förvånande, konstatera att det redan i dag är mycket stora skillnader i hur människor ser på tillit, beroende på var de bor, deras ekonomiska situation, utbildningsnivå och inte minst personlig erfarenhet av arbetslöshet. Teknikutvecklingen gör också sitt till för att skapa en grogrund för minskad tillit, Ett exempel, som väntar runt hörnet, är Deep fake, det vill säga möjligheten att manipulera med videor och lägga ord som de aldrig sagt i munnen på folk, där förfalskningen i princip är omöjlig att upptäcka.

Så precis som Finland är världsmästare på mediefostran och mediekritik kanske det är dags att satsa på att även bli världsmästare i tillit? Fast den grenen är svårare. Nordiska ministerrådets rapport innehöll även en liten manual för ökad tillit, med sådana punkter som öppenhet och transparens, att skapa en generell välfärdsstat, stötta föreningslivet, höja utbildningsnivån och förhindra långtidsarbetslöshet. Utomordentliga punkter i sig, men inte helt enkla att genomföra!

Läs mer:

Tillit – det nordiska guldet. Nordiska ministerrådets rapport:

https://www.norden.org/sv/publication/tillit-det-nordiska-guldet

Svenska Tillitsdelegationen:

https://tillitsdelegationen.se/

2019 Edelman Trust Barometer:

https://www.edelman.com/trust-barometer

Uppdaterad 11.11.2019 med en precisering av hur World Happiness Report gjordes. Av den ursprungliga texten kunde man få den uppfattningen att rapporten och olika länders placeringar skulle basera sig enkätsvar och sådant som bnp och förväntad livslängd. Rapporten baserade sig enbart på enkätsvar, som man sedan försökte förklara med andra data.

Bengt Wahlström svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning