Vem förhandlar lönen? Detta innebär Skogsindustrins beslut

Vilka följder Skogsindustrins beslut får på till exempel arbetsfred och strejker beror bland annat på vilka som blir avtalsparter i fortsättningen. Bild: Stefan Holmström / SPT

Frågan om vem som ska förhandla om löner och arbetsvillkor skakas om då Skogsindustrin slutar förhandla om allmänna kollektivavtal och överlåter det till enskilda företag och deras personal. Men hur påverkar det andra? Vem bestämmer om arbetsvillkor i fortsättningen, påverkar det strejker, och behövs det en minimilön i lagen?

Det är första gången som en hel bransch, skogsindustrin, helt och hållet drar sig ur att förhandla kollektivt om vilka arbetsvillkor och löner som ska gälla.

Skogsindustrin har meddelat att allting från och med nu förhandlas inom varje enskilt företag, och inte för hela branschen.

– Mer lokala avtal har varit deras önskemål, och idén är enkel: Att de som berörs av villkoren är de som beslutar om dem. Arbetsgivarna har ansett att företagen behöver mer inflytande över det som påverkar deras konkurrenskraft. Skogsindustrins beslut betyder nu att hela det inflytandet flyttas till företagsnivå - inom lagens gränser, säger Seppo Koskinen, professor emeritus i arbetsrätt vid Åbo universitet.

Han bedömer att beslutet uppstått för att det under en lång tid talats om mer lokala avtal, men inte rört på sig så mycket. För löntagarfacken har det varit viktigt att hålla fast vid kollektivavtal och att lokala avvikelser förhandlas av förtroendemän.

– Ifall det hade rört på sig, och funnits en utsikt där företagens inflytande hade ökat, skulle Skogsindustrin kanske inte har tagit till den här lösningen.

– En mycket anmärkningsvärd och intressant lösning.

Arbetsvillkor bestäms delvis i lagen, där det finns till exempel ett minimum för semester och hur arbetstider läggs upp - medan de kollektivavtal som förhandlas mellan fackförbund och arbetsgivarförbund innehåller långt fler detaljer och framför allt lönerna.

Beslutet har väckt starka reaktioner och oro bland fackförbunden för att avtalssystemet grusas, men vad betyder allt i praktiken?

1. Raserar allmänbindande avtal

Seppo Koskinen säger att Skogsindustrins beslut innehåller två stora förändringar. Det ena är att beslutet inte bara utvidgar möjligheten att förhandla på varje företag skilt för sig - utan övergår till företagsnivå helt och hållet.

Den andra saken som påverkas är de allmänbindande avtalen inom skogsbranschen. Om över hälften av arbetstagarna i en bransch binds av ett avtal, så är tumregeln att avtalet får allmänbindande status för alla inom branschen, också de företag som inte hör till de förbund som knutit avtalet.

– För att ett avtal ska vara allmänbindande krävs att det är nationellt. Efter Skogsindustrins beslut har de inte nationella avtal längre, och då upphör systemet med allmänbindande avtal inom den branschen, säger Koskinen.

2. Kan spridas - men "passar inte alla"

Beslutet kan intressera fler arbetsgivarförbund som följer med vad som händer nu. Redan nästa år, 2021, löper en del av skogsbranschens avtal ut och det blir då första gången som personalen och företagsledningen i enskilda företag ska ta bollen.

Kommer fler branscher att sluta förhandla kollektivt?

– En sådan här modell kan inte kopieras rakt av. Man måste fundera på om det lönar sig, och om man har förutsättningar att förhandla om allt i varje företag. Själv ser jag till exempel företagens storlek i Skogsindustrin som en faktor som möjliggör det här. Men i branscher som präglas av många mindre företag skulle man tvingas fundera över om företagen klarar det, säger Seppo Koskinen.

För att förhandla om alla villkor krävs kunnande hos båda parter, tid och resurser från chefer och personal i företaget. I praktiken blir facket, Pappersförbundet, en part i de fall där man förhandlar med förtroendemannen eller personalens fackavdelning.

– Till en början fungerar det säkert så att det gamla kollektivavtalet utgör grunden, och så gör man lokala ändringar eller tillägg till det. Om man började från noll vore det ett mycket stort lass. Men hur man än gör är det svårare att genomföra i de små företagen, säger Koskinen.

Professor Seppo Koskinen ser en intressant öppning också för forskare att följa med vad följderna blir då en hel bransch frångår nationella kollektivavtal. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

3. Utan avtal gäller lagen

Att frångå kollektivavtalet öppnar upp för mer lokala arbetsvillkor, men det innebär också att lagen måste följas hårdare.

– I flera lagar som berör arbetsvillkor finns möjlighet att förhandla om avvikelser bara om det sker i nationella kollektivavtal. Till exempel i arbetstidslagen och semesterlagen kan avvikelser förhandlas genom kollektivavtal, men inte lokalt i företagen. Då kan man inte längre avvika från lagen lika mycket som tidigare, säger Seppo Koskinen.

Utan kollektivavtal finns bara lagen som minimum för arbetsvillkoren, och där är villkoren i allmänhet svagare. I lagen finns ingen fastslagen minimilön, till exempel. I lagen står att lönen, om det inte finns ett kollektivavtal, ska vara "sedvanlig och skälig", men ingen summa.

Fackcentralerna har inte sett något behov att stifta en lag om minimilön. Däremot tar löntagarfacken upp andra behov av att se över lagen, till exempel kring vilken insyn och vilken ställning personalens förtroendemän har. Vänsterförbundets ordförande, undervisningsminister Li Andersson ser behov av lagändringar om minimilön och anställningsskydd efter Skogsindustrins beslut, medan statsminister Sanna Marin (SDP) inte vill öppna upp någon större diskussion.

– Jag öppnar inte någon större diskussion om den här helheten på basis av en nyhet, kommenterade hon i Bryssel till Ilta-Sanomat.

Debatten om en minimilön kommer i vilket fall som helst då EU-kommissionen presenterar ett förslag om det inom kort, vilket kommissionsordförande Ursula von der Leyen utlovat. Seppo Koskinen påpekar att de planerna i praktiken har en effekt närmast i länder som har en låg lönenivå.

4. Så påverkar det strejker och arbetsfred

Arbetsfred råder så länge ett kollektivavtal är i kraft, och en laglig strejk kan inledas tidigast ett par veckor efter att ett kollektivavtal upphört.

Ett incitament för att ha kollektivavtal är alltså att det garanterar arbetsfred. Blir risken för strejker högre om de skrotas? Det beror på hur de lokala avtalen i företagen görs, säger Koskinen.

– Också avtal på företagsnivå kan förpliktiga till arbetsfred, för i lagen sägs det bara att det ska vara ett avtal mellan arbetsgivarna och arbetstagarnas organisationer, säger Koskinen.

Det kan det vara även i företaget, om personalen företräds av fackets avdelning. Pappersförbundet har signalerat att deras linje fortfarande är att företräda arbetstagarna och förhandla om deras villkor.

– I så fall blir det ett sådant lokalt avtal som avses i lagen om kollektivavtal. I andra fall - om man förhandlar med de anställda direkt - kan man också skriva in avtalspunkter om arbetsfred. Då blir det en avtalsbaserad fred, inte en lagstadgad. Men ännu vet vi inte hur förhandlingarna kommer att se ut, säger Koskinen.

En möjlig följd är att avtalsperioderna blir olika långa i olika företag. Då är det inte lika många som är i avtalslöst tillstånd samtidigt, och vitt utbredda strejker inom branschen blir då inte möjliga. Däremot kan det förekomma konflikter i enskilda företag, och också fler sympatistrejker.

– Särskilt om det förekommer avtal som är knutna mellan arbetsgivaren och personalen direkt - då binds inte Pappersförbundet av arbetsfred, säger Koskinen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning