Vem får ärva katten?

Skriv ett testamente – arvslagstiftningen motsvarar inte längre våra verkliga liv och relationer, uppmanar forskaren Antu Sorainen.

– Rita upp din släkt på papper, ber forskaren Antu Sorainen sina informanter.

Många heterosexuella personer skulle rita ett släktträd – en figur som ganska långt motsvarar Finlands arvslagstiftning.

Men de ritningar Sorainen får är oftast ett virrvarr av trådar och linjer. För de här personerna är släkten inte nödvändigtvis biologisk utan snarare självvald. Sorainen närmar sig arvsfrågan via ett queerperspektiv, men enligt henne speglar svaren också en bredare samhällsutveckling. Äktenskap är inte längre är den självklara formen av samlevnad och många ingår i flera styvfamiljer och djupa relationer under en livstid.

– Ämnet är intressant i och med att man precis har harmoniserat arvlagstiftningen inom EU så att fall som gäller flera länder ska kunna behandlas i bara ett land. Det finns stora skillnader mellan olika länder, men gemensamt för alla länders lagsystem är att de definierar kategorier för relationer som inte nödvändigtvis stämmer ihop med människors verkliga relationer, säger Sorainen.

Sambor ärver inte varandra

I Finland blir problemen särskilt synliga i queerförhållanden. Till exempel i regnbågsfamiljer med två mammor kan det bli stora problem vid dödsfall om testamenten saknas. Enligt lagen har barnet bara en förälder, den biologiska mamman.

– Barnen i sådana familjer kan sinsemellan ha helt olika arvsrätt beroende på vems biologiska barn de är, trots att de alla ingår i samma familj. Ofta är det ingen som tänker på det här innan någondera parten dör eller när paret är mitt uppe i en snårig skilsmässa. Då är det för sent. Liknande problem uppstår också i samboförhållanden utan barn, där man alltså inte har någon rätt att ärva varandra. 

Antu Sorainen undersöker hur personer ur marginaliserade grupper upplever arvslagstiftningen i sex olika länder: Finland, Sverige. Storbritannien, Ryssland, Ungern och Rumänien. Hon önskar ännu fler svar till undersökningen från Sverige och Svenskfinland. – Mina tidigare forskningsresultat tyder på att finlandssvenska queerpersoner ofta har bättre relationer till sin biologiska släkt än vad finskspråkiga finländare har, säger hon. Bild: Cata Portin

Sorainen anser att lagstiftningens snäva familjebegrepp drabbar sårbara grupper via arvsskatten som är lägre för biologiska släktingar.

– Återigen blir problemet synligt i queerkretsar, där man kanske hellre uppmärksammar självvalda "systrar och bröder" än biologiska sykon. Å andra sidan vill jag inte heller förespråka att man slopar arvsskatten helt, åtminstone inte innan man undersökt vilka effekter beslutet har haft för minoritetsgrupper i Sverige. Slopad arvsskatt kan leda till att samhällsklyftorna växer och att förmögenheter hopar sig.

Starka sociala stödnätverk

När Sorainen inledde sin forskning om arv antog hon att queerpersoner oftare skriver testamenten. Enligt hennes erfarenhet bygger många bi- eller homosexuella starka sociala stödnätverk utanför släkten, och det är till dem man vänder sig när livet krisar. Några av Sorainens informanter bor på sjukhus eller vårdhem, där de får hjälp i vardagen av dessa stödnätverk. Många har ingen nära kontakt med sina biologiska släktingar och en del har inte ens kommit ut ur garderoben inför släkten. Men trots det är testamenten ingen självklarhet.

– Jag blev ganska förbluffad när jag insåg att väldigt få väljer att styra pengarna till sin "queerfamilj" eller till viktiga organisationer, trots att man inte har någon nära kontakt med släkten, säger Sorainen.

Vem ärver katten?

Lagstiftningen och definitionen på "släkt" varierar mycket mellan olika länder i Europa. Medan man i Finland inte ens ärver sina kusiner, ärver till exempel rumänerna till och med sina föräldrars syskon. De olika länderna har också olika kultur kring testamenten.

– Alla som har läst en Agatha Christie-bok känner den livliga "testamentskulturen" i Storbritannien. Testamenten är mycket vanliga och man skriver om dem flera gånger under en livstid, säger Sorainen.

Slopad arvsskatt kan leda till att samhällsklyftorna växer och att förmögenheter hopar sig.

I Finland är det fortfarande en mycket liten del som skriver testamenten. De som skriver testamenten har ofta en större förmögenhet och vill planera överlåtandet så att arvtagarna ska klara av arvsskatten. Men nästan hälften av finländarna har ingen egendom alls att testamentera vid sin död. Var hundrade, däremot, har egendom men saknar både släktingar och testamente. Då tillfaller egendomen staten, och via den kommunen. 

– Varje år dör det en handfull personer med miljonförmögenheter som tillfaller staten. Man kan ju bara undra vem dessa personer är och varför de aldrig skrev ett testamente.

En tänkbar förklaring är att folk har stor tilltro till myndigheter och litar på att de ordnar det praktiska efter ett dödsfall. Många av dem Sorainen intervjuat oroar sig för att ett testamente kan leda till upprivande gräl trots att man försöker vara rättvis. Hennes forskning tyder också på att människor inte tänker på att de faktiskt har tillgångar. 

– Det kan vara frågan om smycken, möbler, konst, eller kanske en hund eller katt. Vill man inte att allting automatiskt ska tillfalla arvtagarna måste man skriva ett testamente. Det är en mycket lätt sak att göra, till exempel via nätet. 

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08