Växtproteinet Härkis gick förbi kycklingstrimlorna

"Falskt malet kött" lockar många just nu, och till den trenden hör bondbönan som används i två uppmärksammade finska uppfinningar: Härkis och baljhavre. I januari ordnas också den första veganska mässan i Södervik i Helsingfors. Bild: Mostphotos

Den finska veganska uppfinningen Härkis har bara sålts i livsmedelsjätten S-gruppens butiker i drygt en månad. Ändå har växtproteinet på mycket kort tid gått förbi flera köttprodukter. Men fortfarande är försäljningen marginell i Finland.

– Vi såg att det fanns en klar hitpotential. Det här är ingen raketvetenskap, produkten är lätt att använda och den hänger ihop med de förändrade attityderna om att äta mera hälsosamt, ekologiskt och etiskt, säger Antti Oksa som är sortimentschef för S-gruppens färskvaror om framgångarna som växtprodukten skördat sedan lanseringen.

Härkis, som är gjort på bondbönor och ärtprotein, lanserades i slutet av augusti. S-gruppen bestämde sig snabbt för att ta börjar Härkis i alla S-marketar och Prismor i hela Finland.

– Tidigare har ingen motsvarande produkt funnits tillgänglig på så bred front hos oss.

Bild: Ksf Media

Så populär har det nya växtproteinet varit att försäljningen gick förbi den strimlade kycklingsteken och började närma sig den karelska steken hos S-gruppen under en vecka i september. Även om produkten blivit populär ska man komma ihåg att det fortfarande konsumeras mycket kött i Finland. Bara i fjol åt vi 79,4 kilo kött per per son, enligt naturresursinstitutet Luke.

Också hos Kesko säljer Härkis bra.

– Siffrorna ser trevliga ut och tillväxten har varit god. Men hur stort den kommer att växa sig, är svårt att uppskatta just nu, säger Jyrki Karlsson som är som är inköpschef med ansvar för färskprodukter på Kesko.

Det är svårt att jämföra hur bra det går för Härkis eftersom det inte funnits någon motsvarande produkt på marknaden tidigare. Därför tycker han att man ska vänta till våren innan man utropar Härkis till en försäljningsframgång.

Alternativ till malet kött

Hos Kesko säljs ungefär 15 000 paket Härkis i veckan. Men försäljningen av till exempel paket med malet kött är 40 gånger större.

Under en vecka hos S-gruppens butiker (S-market och Prisma) såldes paket à 250 gram med Härkis i 25 000 exemplar. S-gruppens populäraste paket malet kött (en blandning av nöt och gris à 400 gram) såldes i 140 000 exemplar. Och när man tittar på alla paket i olika storlek med malet kött av nöt eller gris som såldes den veckan så landar man på 680 000 paket.

Karlsson konstaterar ändå att köttfria alternativ som Härkis och konkurrenten från Valio, Mifu, sålt bra för att vara nya produkter.

De facto har konkurrenten Mifu sålt snäppet bättre än växtproteinet både hos Kesko och S-gruppen. Hos Kesko säljs ungefär 22 000 paket i veckan. Produkten kom ut på marknaden ungefär samtidigt som Härkis. Till skillnad från baljhavre och Härkis är Mifu inte vegansk, vilket också ledde till kritik på Twitter under sommaren.

Stort sug efter veganska alternativ

– Även om antalet veganer i Finland stadigt ökar är det en förhållandevis liten grupp. Att intresset för ett alternativ till malet kött nu blivit så stort beror på att vanliga blandätare och familjer nu fått fler alternativ. Och det är den här gruppen som nu växer, säger Antti Oksa.

Jyrki Karlsson säger att den vegetariska trenden varit på gång i några år, men att det är först i år som den stora vegandiskussionen landade i Finland. I samma veva dök baljhavren upp på marknaden, och med den stor uppmärksamhet i medierna.

– Speciellt i år har försäljningen av veganska produkter skjutit i höjden. Jag tror att det här är en långvarig trend. Man är intresserad av välbefinnande, av att undvika rött kött. Frågan är bara om försäljningen fortsätter att vara lika kraftig som den varit i år? Inte nödvändigtvis, men helt säkert kommer vi att se en ökning också i framtiden, säger Karlsson.

Han poängterar att försäljningen av sojakorv och andra sojabaserade produkter också rört sig i positiv riktning.

Intresset för vegetarisk eller vegansk kost är också stor för att det har blivit vanligare med så kallade flexitarianer.

– Det betyder att man har en dag i veckan då man äter veganskt eller vegetarianskt. En annan dag i veckan äter man kanske en biff. Men jag tror också på att ganska mycket handlar om var de växtbaserade alternativen finns i butiken. Om de ställs fram synligt så hittar folk som inte är svurna veganer eller vegetarianer dem också, och nu för tiden är den här gruppen pigg på att prova nya saker.

Varför inte tofu?

Både baljhavre, Härkis och Mifu marknadsförs som att de är lätta att tillreda. Ändå har både tofu- och soija-produkter (som är lika lätta att laga) funnits på marknaden sedan länge.

Varför det här stora intresset för produkter med bondbönor?

– Visst har också försäljningen av tofu också ökat, men inte lika kraftigt. På något sätt upplever man att Härkis och baljhavre är mera lockande, säger Oksa.

Bakom både Härkis och baljhavren, som fått mycket uppmärksamhet i medierna, finns två finska uppstartsföretag.

– Man tänker också kanske att det är fint med en finsk innovation av ett finskt uppstartsföretag. Man tycker om att det finns en historia bakom företaget.

På många sätt kan man säga att baljhavren banade väg för Härkis. Baljhavren fick stor uppmärksamhet i finska medier, men företaget bakom, Gold&Green Foods har haft problem att leverera tillräckligt av produkten för att möta efterfrågan.

– Vi säljer baljhavren i Prismor och några utvalda S-butiker i de stora städerna och de brukar sälja slut på en timme. Leverans får vi bara en gång i veckan, säger Oksa.

I början av september köpte Paulig upp Gold&Green Foods och lovade i samma veva att produktionen skulle bli effektivare och att man skulle lansera produkten i övriga Skandinavien.

Där tillgången på baljhavre strandade på produktionskedjor har däremot Härkis, och företaget bakom, Verso, inte haft samma problem. Tillgången till produkten är kontinuerlig.

Likt Härkis innehåller också baljhavren bondbönor och ärtprotein. Skillnaden är att baljhavren också är gjord på havre.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning