Vatten är ingen bristvara i Finland – men vattensnåla lösningar sparar pengar och skonar miljön

Bild: Sara Sundman

Trots den regniga sommaren är grundvattennivåerna på vissa håll i landet lägre än normalt. Risk för vattenbrist i svensk skala finns ändå inte eftersom Finland har bland de bästa reserverna av grundvatten i världen.

Sverige har drabbats av vattenbrist i flera delar av landet, men i Finland är situationen bättre. Också här är grundvattennivåerna låga i västra Nyland och Egentliga Finland, där grundvattnet ställvis kan vara 30 centimeter under medeltalet. Särskilt i Åboland gäller det att vara sparsam med vattnet och undvika att till exempel tvätta bilar med kranvatten.

– Grundvattennivåerna i södra Finland varierar just nu mellan minus 30 och plus 30 centimeter, säger hydrolog Mirjam Orvomaa på Finlands miljöcentral.

Redan i maj slog Miljöcentralen larm om att brunnarna i södra Finland kan sina. Orsaken är en torr höst och en snöfattig vinter.

– Vattenståndet på hösten var lågt och eftersom vintern var sporadisk var filtreringen av snövatten under den normala nivån, förklarar Orvomaa.

Bild: Ksf Media

Tack vare regnen i juni är situationen lite bättre och på Miljöcentralen är man inte orolig för akut torka denna sommar. Men Orvomaa påminner att situationen varierar mycket beroende på vädret.

– Duggregn är det bästa för naturen. Kraftigt regn är så gott som plus minus noll eftersom det inte hinner upptas i jordmånen.

Människan största hotet

Finland har bland de bästa reserverna av grundvatten i världen, och finländarna är vana vid färskt, högklassigt vatten ur kranen. Ändå är de finska så kallade akvifererna ingen självklarhet.

Just nu finns det ungefär 350 riskutsatta grundvattensområden i Finland. I södra Finland är grundvattnets kvalitet särskilt hotat, främst på grund av mänsklig aktivitet. Bland annat industri, avloppsverk, avstjälpningsplatser, bensinstationer, vägarnas vinterunderhåll och husdjurshållning hotar grundvattnet.

Också läkemedelsrester som spolas i naturen med avloppsvattnet är ett växande problem.

– Vi ser redan att fiskarna hormonpåverkas av de ämnen medicinerna förbryter till, och på vattenreningsverken kan man märka rester av festdroger i vattnet under helger. Medicinerna och särskilt deras förbrytningsämnens påverkan är en tickande bomb, säger Orvomaa.

Finland självförsörjande

Vatten är en bristvara på många håll i världen, men i Finland använder vi bara en bråkdel av våra vattenresurser. Även om grundvattennivåerna varierar är vi helt självförsörjande i fråga om grundvatten. Enligt geologiska forskningscentralen skulle det till och med finnas gott om kapacitet för export.

Bild: Ksf Media

Att spara på vatten har inte blivit en lika stor miljöfråga här som på många andra håll i världen. Eftersom det finns så mycket vatten är de flesta finländare ovana med att snåla med det. Ändå har vattenförbrukningen minskat sedan toppåren på 1970-talet, då vi använde ungefär 400 liter vatten per person per dygn.

Nu är vattenförbrukningen kring 140 liter vatten per person varje dygn. I huvudstadsregionens höghus är förbrukningen något högre, kring 170 liter. Den största förändringen är ny, vattensnål teknik.

Hushållsvatten slukar energi

Varför uppmanas vi spara på vattnet? Den primära orsaken är energibesparing. Vattnet uppstår inte magiskt i kranen, utan att rengöra och transportera det kräver både kemikalier och energi. Vattenuppvärmning är också en stor energibov.

Mirjam Orvomaa påpekar att det ur miljösynvinkel är absurt att största delen av det vatten vi använder för hushållssysslor är drickbart. Avloppsvattnet vi producerar återvinns inte, utan renas och pumpas ut i Östersjön.

– Det är i globalt perspektiv en skam att vi i Finland använder dricksvatten för att spola toaletter. Men finländare är tills vidare ovilliga att betala mera för vatten för miljöns skull, säger Orvomaa.

I stora städer lönar det sig ändå inte att vara sparsam med vattnet i alla situationer. Det gamla, slitna stamledningssystemet i Finland betyder att det i vissa fall lönar sig att låta vattnet rinna. På grund av läckage i stamledningar måste man till exempel förbruka mycket vatten för att trycket ska fungera.

En annan orsak är risken för legionellabakterien som trivs i varma vattenledningar.

– Därför lönar det sig att se till att kranvattnet hinner bli ordentligt kallt innan man dricker av det, säger Orvomaa.

Bild: Cata Portin

Fakta

Dricksvattnet är till stor del grundvatten

I Finland finns det över 6 000 kartlagda grundvattensområden, varav 3 800 klassas som viktiga för vattenanskaffning.

Grundvattnet i Finland finns i huvudsak i åsar, moränformationer och slutmoränformationer. Även om grundvattensformationerna globalt sett är små är akviferernas kvalitet bland de bästa i världen. Grundvattenytan är vanligen 3–5 meter under markytan och i åsar upp till 50 meter. Eftersom de beskyddande skikten är tunna är grundvattnet känsligt för föroreningar och för klimatförändringarna.

Den största delen, 63 procent, av dricksvattnet i Finland utgörs av grundvatten. Det innefattar också konstgjort grundvatten, som man tillverkar genom att leda ytvatten genom marken på grundvattenområden. Det är egentligen bara i de största städerna där man använder ytvatten.

Huvudstadsregionens vatten kommer från Päijänne och renas i Gammelstadens och Långforsens vattenreningsverk. Därtill får en del områden i Vanda sitt vatten från Kungskällans grundvattentäkt. Avloppsvattnet leds genom avloppsnätet till reningsverken för behandling innan det returneras till vattendragen.

Källor: Finlands miljöcentral, Geologiska forskningscentralen, Helsingforsregionens miljötjänster.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning