Väst- och östnylänningar på vift i den kroatiska övärlden – bilder och stämningar från HBL:s läsarresa

HBL:s traditionella läsarresa är tillbaka. Hösten 2019 går resan till den kroatiska kusten, med strandhugg bland annat i de historiska städerna Split och Dubrovnik. Deltagarna upptäcker också Adriatiska havets övärld under en tre dagar lång båtkryssning. Den här bilden är tagen i nationalparken Krka i de dinariska alperna, som är känd för sina många vackra vattenfall. I mitten reseledaren Jannika von Wielligh. (Alla deltagare är inte med på den här bilden.) Bild: Tobias Pettersson

HBL:s läsarresa har gjort comeback med en upptäcktsfärd till den dalmatiska kusten i Kroatien. Över 30 HBL-läsare gör hamnarna osäkra när fartyget M/S Futura gör strandhugg på öarna i Adriatiska havet.

Resan, som ordnas av resebyrån Ingves & Svanbäck, tar avstamp i regionen kring den gamla romerska palatsstaden Split, för att sedan ta språnget ut i skärgården med fartyget M/S Futura.

Bland de 32 HBL-läsarna som är med på resan finns åtminstone följande orter och regioner representerade: Tenala, Ingå, Kimitoön, Pargas, Vörå, Vasa, Lovisa, Åland, Åbo, Esbo, Grankulla och Helsingfors.

Så här ser namnlistan ut: Lola och Björn Rajalin, Marita och Kurt Åström, Britt-Marie och Rolf Nybom, Birgitta och Folke Engblom, Solveig och Leif Lindholm, Per-Olof Hindersson, Göta Malmberg, Rosi och Torsten Nykopp, Stig, Mikaela, Susanne och Magnus Lundén, Marie-Louise och Bernt Paqvalén, Glory och Carl-Erik Avellan, Susanne och Per-Olof Bergström, Christian Grönroos, Viveca Ramstedt, Marina och Rolf Nylund, Reijo Haapa, Birgitta Hollsten-Haapa, Maj-Britt och Kurt Mecklin, Rigmor Kronman och reseledaren Jannika von Wielligh.

Få deltagare kände varandra sedan tidigare, man det dröjde inte länge förrän tiotals gemensamma kopplingar hittades.

– Nej men! Dig har jag ju inte sett sedan 1961.

– Dig minns jag redan från Åbotiden.

– Vi var ju tillsammans vid artilleriet i Dragsvik.

– Vet du, då är våra barnbarn klasskamrater.

Resan varvar natur och historia med kroatisk mat och dryck. Resmål nummer ett var Krka nationalpark, känd för sina tiotals forsande vattenfall som kastar sig ned för de dinariska alpernas kalksluttningar. I det kristallklara, blåskimrande vattnet som flyter mellan regnskogsliknande skogspartier trivs flera olika arter av öring, som är lätta att upptäcka i forsarna vid vandringsleden.

Vattenfall och lummiga skogar i västra Kroatien. Krka nationalpark är känd som en av de vackraste i Europa på grund av sina ymniga vattenfall. I kaskader kastar sig vattenfallen ned för kalkstensavsatserna för att småningom mynna ut i Adriatiska havet. I det kristallklara vattnet trivs endemiska underarter av öring och karp, som är lätta att få syn på längs de många vandringslederna. I parken finns också omkring 1 000 växtarter och över 200 fågelarter. I bergens vattenfyllda grottor bor ett av Europas mest besynnerliga och sällsynta djur, olmen. Det är frågan om en vit, 25 centimeter lång vattenödla med korta ben, lång svans och fjäderliknande, röda gälar på vardera sidan om huvudet. Krka nationalpark, som grundades 1985, ligger i de dinariska alperna och besöks flitigt av turister. – Som att vandra i en djungel, kommenterade Susanne Lundén, en av deltagarna på läsarresan. Bild: Tobias Pettersson

Cyklamen är en mycket populär kruk- och trädgårdsväxt, men i de dinariska alpernas sluttningar växer de vilda. Resedeltagarna stötte på blommande höstcyklamen mellan vattenfallen i Krka nationalpark. Höstcyklamen tål kyla bättre än andra cyklamenarter och växer på upp till 1 300 meters höjd. Namnet cyklamen kommer från ögruppen Kykladerna i Egeiska havet. Bild: Tobias Pettersson

Frieri på gammalt kroatiskt vis. Guiden Krešimir Lokas i den historiska byn Pakovo Selo berättar om äldre tiders seder och bruk på den kroatiska landsbygden. Här visar han resedeltagaren Lola Rajalin hur frieri gick till i en tid då det verbala umgänget mellan män och kvinnor var noggrant övervakat. Under danser kunde man till exempel signalera intresse genom att trycka sin partners hand två gånger. Kvinnor kunde också signalera att de var singlar genom att bära små väskor, medan män kunde vända sina mössor ut och in. Krešimir Lokas, en skicklig historieberättare med sinne för dramatik, för vidare många av de berättelser han hört av sina mor- och farföräldrar. Iförd traditionell kroatisk dräkt berättar han också om hur man saltade, rökte och torkade skinka. Skinkan från den här regionen lär höra till Englands drottning Elizabeth II:s favoriter. Hon fick kroatiska skinkor till sin kröning 1953, och på nytt vid 50-årsjubileet för kröningen. Då skickade drottningen ett tackbrev, som Krešimir Lokas låtit rama in. Bild: Tobias Pettersson

Skål! – Živjeli! Resedeltagarna bjuds på traditionell kroatisk körsbärslikör under ett besök i den gamla byn Pakovo Selo på landsbygden. Guiden och museivärden Krešimir Lokas (längst till höger) instruerar deltagarna att halsa den blodröda likören i ett svep, med höjd armbåge. Bild: Tobias Pettersson

Bild: HBL

Staden Šibenik gjorde intryck på resedeltagarna med sin välbevarade medeltida stadskärna. Tre fästningar vakar över stadens labyrintiska gränder som stäpphökar.

Tidsresa till medeltiden. Den gamla stadskärnan i Šibenik vid den dalmatiska kusten hör till de bäst bevarade medeltida städerna i Europa. Šibenik var en av de viktigaste städerna i det medeltida kroatiska kungadömet. I staden finns också mycket renässansarkitektur från tiden då republiken Venedig styrde Šibenik. Stig och Mikaela Lundén tittar ut över staden från Sankt Mihovilfästningen, en av tre fästningar om skyddade staden mot fiender. Tanken går till Asterix och Obelix äventyr, för den lilla staden lyckades hålla stånd mot numerärt överlägsna osmanska erövrare. Till vänster i bild nedanför fästningen skymtar Sankt Jakobskatedralen, som började byggas under 1400-talet. Kyrkan är byggd av den berömda kalkstenen från den närliggande ön Brač, som också levererat kalksten till Vita huset i Washington. Bild: Tobias Pettersson

Under kvällen på hotellet visade det sig däremot att man under inga omständigheter ska befinna sig mellan en tysk pensionär och hennes pizza slice på en kroatisk buffé. Där är det djungelns lag som gäller, den som tvekar blir överkörd.

På den fjärde dagen – efter en rundtur i kejsar Diocletianus palats i Split – klev expeditionen ombord på fartyget M/S Futura för en kryssning med strandhugg i den kroatiska skärgården.

Kastar loss från Split. Marina Nylund (till vänster), bosatt i Tenala, och Birgitta Hollsten-Haapa, Kimitoön, har tre dagar på båten M/S Futura framför sig, med strandhugg på flera olika öar i Adriatiska havet. Bakom dem syns Split, Kroatiens näst största stad, där dagen började med rundvandring i den romerska kejsaren Diocletianus palats. Palatset, som skymtar till höger på bilden, började byggas redan på 200-talet och är i dag både intakt och levande, med livlig kommers och aktivt kulturliv. Diocletianus var den sista av de många soldatkejsarna som regerade det enorma och mäktiga romerska riket. Han var den enda romerska kejsaren som frivilligt lämnade sin post, för att tillbringa sina pensionsdagar i Split. Alla andra blev antingen avsatta, eller dog medan de var kejsare. Bild: Tobias Pettersson

Stark bemanning på fördäck. Per-Olof Hindersson (till vänster), uppvuxen i Ingå, Reijo Haapa, jordbrukare på Kimitoön och Rolf Nylund, nybliven pensionär från Tenala, lämnar staden Split bakom sig och glider ut på Adriatiska havet. Det första målet under båtfärden på HBL:s läsarresa är staden Hvar, på ön med samma namn. Hvar är bland annat känd som en festort som ofta frekventeras av kändisar – från popstjärnan Beyoncé till prins Harry. Bild: Tobias Pettersson

Första kryssningsanhalten är Kroatiens längsta ö Hvar, där imposanta jakter registrerade på bland annat Caymanöarna tar upp mycket av hamnutrymmet. Där möttes resedeltagarna direkt av en stark, söt och angenäm doft. Hvar är känd som lavendelön, och på den gamla stadskärnans slingrande marmorgator säljs doftpåsar, eterisk lavendelolja och lavendeltvål vid nästan varje hörn.

Lavendel är en liten, cirka en halv meter hög buske som oftast har blåvioletta blommor. Medelhavsväxten som trivs på torr mark har använts som parfym åtminstone sedan romarrikets tid då patricierna hade för vana att hälla lavendel i badkaret.

Klättring på lavendelön. Susanne och Per-Olof Bergström tar sig upp mot fästningen Španjola som överblickar staden Hvar på ön med samma namn i den kroatiska skärgården. Hvar ligger söder om staden Split och är känd för den rika förekomsten av parfymväxten lavendel. Bild: Tobias Pettersson

Lavendel är ön Hvars kännetecken. Doften smyger sig in i näsborrarna i den gamla östaden med venetiansk prägel. Bild: Tobias Pettersson

Ön Hvar är också känd för sitt benediktinerkloster, vars nunnor enligt uppgift aldrig lämnar klostret. De ägnar sig i stället åt en unik aktivitet som kräver både tålamod och fingerfärdighet: de knypplar spets för hand av agave, den väldiga, taggiga växten som mexikanerna gör tequila på.

Trots sin sparsamma kontakt med omvärlden sätter nunnorna i Hvar rätt saftiga prislappar på handarbetet: agavespets av en handflatas storlek kostar flera hundra euro.

En resedeltagare hade siktat in sig på att köpa en skjorta av agavespets, men då priset framgick menade han att "det får bli en tanga i stället".

Hvar frekventeras flitigt av kändisar och lär bland annat höra till prins Harrys och popstjärnan Beyoncés favoritställen.

Men den här gången visade sig ingendera för Tenala- och Kimitoborna, som var på jakt efter en stärkande snaps i den adriatiska natten.

Vy över hamnen i Hvar från fästningen Španjola. I förgrunden syns agaveplantor, som det lokala benediktinerklostrets nunnor knypplar dyrbar spets av. Bild: Tobias Pettersson

Pilatesövningar ombord på M/S Futura under ledning av Rigmor Kronman. Från vänster Jannika von Wielligh, Susanne Lundén, Viveca Ramstedt, Birgitta Engblom, Britt-Marie Nybom, Folke Engblom, Rigmor Kronman och Lola Rajalin. Bild: Tobias Pettersson

Så här ser spetsmönstren som benediktinernunnorna tillverkar av agave ut. Spetsmönstret på bild kostar kring 300 euro. Agavespets är en populär bröllopsgåva i regionen. Bild: Tobias Pettersson

En av staden Hvars snirkliga, stenlagda gränder i kvällsbelysning. Bild: Tobias Pettersson

I Marco Polos fotspår

Färden fortsatte söderut till ön Korčula – inte Kårkulla som några resedeltagare befarade – där det sägs att den legendariska upptäcktsresanden Marco Polo föddes.

Den lilla, medeltida stadskärnan omgärdas av åtta torn som påminner och schackpjäser, och i ett stenhus i dess mitt bodde en familj som hette Polo år 1254 då Marco Polo föddes. Familjen bor kvar i trakten än i dag, men precis som legenderna kring Marco Polos resor i österled till Khublai Khans rike är också hans födelseort omtvistad.

Som guiden på Korčula uttryckte det: "Det man med säkerhet vet om Marco Polo är att han föddes och dog."

Marco Polos resor lär ha fört honom österut längs sidenvägen, ända till Khublai Khans residens i Shangdu utanför nuvarande Beijing. De två kom bra överens, och Polo stannade 16 år som ämbetsman i khanens tjänst. När han senare återvände till republiken Venedig sägs det att han förde med sig hemligheterna bakom krutet, fyrverkeripjäser, rispasta och glass till Europa. Polo var den första europé som skildrade fjärran östern, berättelser som skrevs ned under hans sena levnadsår då han satt fängslad till följd av ett sjöslag. Polo betraktades ändå av många samtida som en stor lögnare. Enligt en teori besökte han inte själv de ställen han skildrade, utan berättade vidare historier han hört genom andra resande han träffat, och skarvade till resten. På Korčula finns museer, restauranger och souvenirbutiker med Marco Polo som tema. Bild: Tobias Pettersson

Korčula är den mest befolkade ön i Adriatiska havet, men det märks knappt alls i den lilla stadskärnan, vars parallella gator är planerade som ett fiskskelett. Där säljs bland annat dyra, röda smycken av spretande adriatiska koraller och det lokala vitvinet Grk som törstiga besökare kämpar med att uttala.

Tenalaborna Per-Olof Hindersson, Göta Malmberg, Leif Lindholm och Solveig Lindholm hittade en utmärkt utsiktsplats där de kunde hålla koll på Korčulas hamntrafik och samtidigt smaka på det lokala vinet Grk. Bild: Tobias Pettersson

Sankt Markuskatedralen i Korčulas medeltida stadskärna, sedd från det som sägs vara Marco Polos födelsehem. Bild: Tobias Pettersson

Reseledaren Jannika von Wielligh är också expert på resor till Öst- och Sydafrika, bland annat till Botswana, där hon har ett brett kontaktnätverk. Bild: Tobias Pettersson

I regnigt väder fortsatte båtfärden söderut över ett blygrått adriatiskt hav mot ön Šipan, som ligger nordväst om Dubrovnik. Šipan är den största ön i ögruppen Elafiterna, men har inte mer än 500 invånare. Det är inte heller många turister som hittar hit.

Kroatiska katter kalasar på fisk. Ön Šipan i Kroatiens södra skärgård ligger utanför de breda turistströmmarnas radar. I den slumrande hamnstaden nedanför frodiga kullar trivs många katter, som kan bli väldigt tillgivna när nya besökare dyker upp – ända tills de får syn på en fisk. Många fiskare är verksamma i hamnområdet, och katterna är inte sena att ta för sig av överbliven fångst. Bild: Tobias Pettersson

Den sparsamma belysningen nattetid i fiskarbyn på ön Šipan kittlar fantasin. Det ligger också ett romantiskt skimmer över de övervuxna palatsruinerna, krokiga gränderna och något slitna hamnkrogarna med sina rödorangefärgade lyktor. Vid kyrkan som den här trappan leder upp till trivs stora fladdermuskolonier. Bild: Tobias Pettersson

Resans sista natt tillbringades i hamnen i Šipan. På morgonen fortsatte M/S Futura vidare till Dubrovniks gamla stadskärna, där programmet avslutades med en guidad rundvandring i stadens historiska centrum, som omges av en tjock, två kilometer lång ringmur.

Här höll renässansfurstar hov under Dubrovniks storhetstid, men bland dagens turister är staden kanske mest känd som platsen där många avgörande scener i monsterframgången Game of Thrones spelats in. De guidade turerna som handlar om Game of Thrones är i själva verket fler än de som tar upp stadens verkliga historia.

Guiden Suzi Brajevic blev därför glatt överraskad över att serien inte råkade ha fans bland resedeltagarna.

Ringmuren som löper runt Dubrovniks gamla stadskärna är två kilometer lång och på sina ställen sex meter bred. Under århundradenas gång har den stått emot många angrepp. Dubrovnik har råkat ut för svår förstörelse två gånger under sin historia: 1667 då staden drabbades av en jordbävning, och 1991 då serbiska styrkor bombade staden från sluttningarna ovanför. Bild: Jannika von Wielligh

Gamla stan i Dubrovnik hör till Unescos världsarv och är ett sjudande turistmecka. Souvenirbutiker och restauranger finns överallt. Därför är Dubrovnik sannolikt också Kroatiens dyraste stad. Att kliva upp på ringmuren som omger staden kostar redan i sig mellan 25 och 30 euro. Bild: Jannika von Wielligh