Vartiainen vill luckra upp språkkraven: Man tager vad man haver – vi ska inte vara så kräsna

Om valet står mellan att det inte finns någon sjukskötare alls, eller en som inte kan svenska, så får man inte vara så kräsen, tycker Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen, som vill luckra upp språkkraven för anställda. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen är redo att luckra upp språkkraven för att locka mer utländsk arbetskraft.– Jag är för svenskans ställning. Men problemet är att det är svårt att över huvud taget hitta personal. Då får man inte vara för kräsen, säger Vartiainen

I en stort uppslagen intervju i Helsingin Sanomat under veckoslutet kastade Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) fram att staden borde luckra upp sina språkkrav för att bättre kunna locka utländsk personal.

Hufvudstadsbladet intervjuade Vartiainen för att reda ut vad han egentligen menade.

– För det första vill jag säga att ordet "tvångssvenska" som HS använde i sin rubrik inte härstammar från min mun. Vad jag försökte säga var att vi har brist på arbetskraft både i Helsingfors, men även i Finland överlag. Därför borde vi i viss mån luckra upp de officiella språkkraven, säger Vartiainen.

Juhana Vartiainen, som själv talar flytande svenska och har jobbat i decennier i Sverige, poängterar att han är en vän av svenskan och svenskans ställning.

– Men om det gäller anställda som inte direkt jobbar med svenskspråkig service, kunde man frångå kravet på kunskaper i svenska. Problemet i dag är att det är svårt att få tag i arbetskraft över huvud taget. Om vi har en bra expert på lut som skulle jobba på engelska, skjuter vi oss själva i foten om vi förutsätter att personen måste behärska både finska och svenska, säger Vartiainen.

HBL påpekar för Vartiainen att Helsingfors förvaltningsstadga endast stipulerar att de högsta tjänstemännen, till exempel de olika sektordirektörerna, ska ha utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska. HBL upplyser Vartiainen om att förvaltningsstadgan redan i dag gör det möjligt att ställa varierande språkkrav beroende på tjänsten eller uppdraget.

– Jo, jag blev upplyst om att så redan är fallet, efter att jag gav intervjun. Det här visar att Helsingfors redan i praktiken har gått i den riktning jag förespråkar. Jag skulle också gärna se att Helsingfors utöver att staden är finsk- och svenskspråkig, också blev en officiellt engelskspråkig stad. Det skulle ha en symbolisk betydelse för många som överväger om de ska komma hit och jobba. Det här skulle inte försvaga svenskans eller finskans ställning, bara göra saker lättare, säger Vartiainen.

Vartiainen: Vi är onödigt formella i språkfrågor

Vartiainen tycker att Finland borde ta modell av Sverige där man har en mer liberal hållning till språk.

– Jag minns så väl då jag anställdes till Konjunkturinstitutet i Sverige: Jag hade två muntliga intervjuer med generaldirektören varpå jag anställdes. Direktören hörde hur bra jag klarade mig på svenska och så var saken klar. Men när jag blev överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral här i Finland fick jag problem då jag i slutet av rekryteringsprocessen inte hittade mitt finska studentexamensbetyg för att bevisa att jag behärskade mitt modersmål finska. Vi är onödigt formella i språkfrågor, säger Vartiainen.

HBL undrar hur Vartiainen ser på om en svenskspråkig som kan dålig finska önskar svensk service vid sjukhusbädden.

– Ja. Det ska förstås vara utgångspunkten och är vad lagen förutsätter. Det är vår plikt att erbjuda service på svenska och jag är för svenskans ställning. Men om valet står mellan att det inte finns någon sjukskötare alls, eller en som inte kan svenska, så får man inte vara så kräsen. Jag efterlyser bondförnuft och man tager vad man haver.

Och om Helsingfors skulle bli tvungen att stänga ett svenskt daghem för att det inte finns svenskspråkig personal att tillgå, så borde staden i undantagsfall kunna anställa personer som inte kan svenska, anser borgmästaren.

– Ifall det inte går att rekrytera svenskspråkiga, borde man fråga vad föräldrarna önskar: Att helt stänga daghemmet, eller ta in någon som talar ett annat språk, säger Vartiainen.

Vi kan inte tumma på de svenskspråkigas grundlagsenliga rätt att få service av staden och kunna kommunicera med den på sitt modersmål. Det förutsätter att tillräckligt många av stadens anställda kan svenska, säger fullmäktigeledamoten Björn Månsson (SFP) som på måndagen återvaldes som ordförande för Helsingfors tvåspråkighetskommitté. Bild: Jenny Bäck

Månsson: Tråkigt att borgmästaren generaliserar

Fullmäktigeledamoten Björn Månsson (SFP) som på måndagen återvaldes av stadsstyrelsen som ordförande för stadens tvåspråkighetskommitté, är förvånad och bekymrad över Vartiainens utspel.

– Det är märkligt att Vartiainen då han säger att vi borde tumma på språkkraven för de inhemska språken, i första hand verkar vara ute efter att gå åt svenskan. Det är klart att det finns jobb i Finland som kan utföras utan kunskaper i svenska eller finska, ta till exempel olika forskarjobb och uppdrag i internationella företag, säger Månsson.

– Men nu talar Vartiainen om jobb inom staden. Om man ska betjäna allmänheten till exempel inom vården, ska den anställda kunna de inhemska språken, säger Månsson.

– Det stämmer att Helsingfors har rekryteringsproblem. Men det är tråkigt att borgmästaren generaliserar och på det här sättet går år svenskan, säger Månsson.

"Vi ska inte tumma på de svenskspråkigas rättigheter"

Månsson anser att borgmästaren tyvärr ger sig ut på ett sluttande plan:

– Vi har redan nu regler för språkkunskaperna, och kan dessutom bevilja dispens till exempel från kraven på kunskaper i svenska. Vartiainen bortser också helt från att det för invandrade som kan engelska i själva verket kan vara lättare att lära sig svenska som är ett annat germanskt språk, säger Månsson.

– Visst måste vi vara pragmatiska, men vi kan inte tumma på de svenskspråkigas grundlagsenliga rätt att få service av staden och kunna kommunicera med den på sitt modersmål. Det förutsätter att tillräckligt många av stadens anställda kan svenska, säger Månsson.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning