Vart tog HBL:s arkiv – en kulturskatt – vägen?

Häromveckan hade jag ett ärende till en liten finlandssvensk kulturinstitution som heter Brages Pressarkiv och som numera ligger på bakgården till en fastighet på Snellmansgatan i Helsingfors, ägd av Svenska litteratursällskapet.

Pressarkivet är en märkvärdig, för att inte säga unik, inrättning som startades för 110 år sedan och som sedan dess har klippt och katalogiserat texter och personporträtt ur bortåt tjugo finlandssvenska tidningar (flera av dem i dag nedlagda).

Med hjälp av den vänliga chefen (tillika arkivets just nu enda anställda) Märtha Norrback hittade jag en del av materialet jag letade efter. Så slog det mig: Det jag saknade måste förmodligen gå att spåra i HBL:s pressarkiv.

– Var finns HBL:s arkiv? undrade jag.

– Ja, det undrar jag också, svarade arkivchefen Norrback.

En snabbkoll med några anställda och tidigare anställda på HBL gav vid handen, ingen visste säkert: Arkivet kan – gissningsvis – finnas på tre platser: I en källare i HBL-huset på Mannerheimvägen 18, en källarvåning där man måste gå krumryggad för att ta sig fram – där finns åtminstone stora delar av HBL–Pressfotos bildarkiv. Men inte ens HBL:s egna medarbetare har tillträde dit utan tillstånd; i ett lager i HBL:s (numera Sanomas) tryckeri i Mårtensdal; på tidningsmogulen och industri- och affärsmannen Amos Andersons gods Söderlångvik på Kimito.

Oavsett: Detta fantastiska pressarkiv tycks i samband med en flytt och omorganisation ha spritts för vinden med motiveringen "Allting finns på nätet!" (Vilket, som alla vet, är rena dumheter.)

När jag åren 1966-1968 arbetade som reporter på tidningen Nya Pressen i HBL:s fastighet låg de två tidningarnas text- och bildarkiv mittemot mitt arbetsrum. Där satt för det mesta tre damer och en ung man och klippte och klistrade artikeltexter – också ur finska tidningar – sorterade och katalogiserade dem, även bilder, och la in dem i bruna arkivkuvert. Arkivchefen var en glad och trevlig tidigare major som hette Hans-Jörgen ("Hasse") Sjöstedt som också konstruerade HBL:s korsord.

Sjöstedt och hans medarbetare skapade och vårdade i decennier ett arkiv med ovärderligt källmaterial och bilder (tagna av legendariska fotografer som Hugo Sundström, Fred Ohert, Bert Carpelan, Osmo Kuusisto, för att nämna några).

Vart tog allt detta vägen? Och vad hade gamle tidningsägaren Amos uppe i himlen sagt om han blivit tillfrågad?

En finlandssvensk kulturskatt är på drift och det är en skandal som måste åtgärdas medan tid är. Se till att till exempel Brages Pressarkiv får hand om denna skatt så länge den går att rädda. Visst, det kostar både pengar och personal. Men om Amos stiftelser & co har råd att bygga ett konstmuseum vid Glaspalatset för 50 miljoner euro har de också råd att finansiera och ta hand om HBL:s arkiv. Det är en extremt viktig kulturgärning, och den kommer dessutom aldrig att kunna förödas på samma sätt som till exempel ett ägarskap i Stockmann. Börja med att försöka spåra allt arkivmaterial. Hyr i värsta fall in en privatdetektiv (de finns däremot på nätet, också i Helsingfors).

Jan Mosander, journalist/författare, Stockholm, Sverige

Svar Stort tack till Jan Mosander för engagemanget i HBL:s arkiv. Han har rätt i att arkivet är en kulturskatt, som vi är mycket stolta över. I övrigt har Mosander tyvärr fått ta del av bristfällig information som tydligen lett till missförstånd.

Glädjande nog är kulturskatten inte "på drift" och arkivet har ingalunda "spritts för vinden". Arkivet är tillsvidare uppdelat på två adresser, Mannerheimvägen i Helsingfors och Mårtensdal i Vanda, på grund av sin omfattning. HBL:s medarbetare äger naturligtvis tillträde, men behöver nyckel, för skattkistan kan inte var öppen för utomstående som jobbar i byggnaden.

På redaktionen finns också liggare med tidigare årgångar av inbundna tidningar, sorterade i kronologisk ordning.

En glädjande nyhet är att vi för tillfället har på gång en omfattande genomgång, katalogisering och digitalisering av inte bara HBL:s bildarkiv, utan även systertidningarna Västra Nylands och Östnylands bildarkiv. Kulturgärningen finansieras av vår ägare Konstsamfundet.

Som ett tips till Mosander och andra HBL-vänner vill jag ytterligare lyfta fram Nationalbiblioteket, där HBL finns långtidsbevarade som en viktig del av det finländska kulturarvet, för forskare och andra vetgiriga att dyka ned i.

Susanna Landor, chefredaktör, HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning