Värnplikt eller medborgartjänst?

Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Tankesmedjan med Elisabeth Rehn som frontfigur ger ett viktigt bidrag till diskussionen om värnpliktens framtid.

Den allmänna värnplikten diskuteras med varierande utgångspunkter.

Debatten fick mera substans när tankesmedjan Elisabeth Rehn – Bank of Ideas presenterade en utredning om totalförsvarets framtid. Utredningen föreslår en radikal omvärdering av hela värnpliktssystemet.

I stället för värnplikt eller civiltjänst som är obligatoriska för männen skulle alla ungdomar – också de åländska – åläggas att utföra en medborgartjänst som kunde vara militär värnplikt som i dag, eller en beredskapstjänstgöring. I den senare kan man välja mellan kurser i till exempel civilförsvar, miljöskydd, hälsovård och cybersäkerhet. De som har gått den här utbildningen skulle kunna rycka in för att stöda myndigheterna om det uppstår kriser.

De som fullgör medborgartjänsten skulle få lägre skatt under ett antal år. Det tredje sättet att göra medborgartjänst är således att betala högre skatt.

Det som genast sticker i ögonen, och som försvarsminister Jussi Niinistö, Blå, omedelbart reagerade emot, är att medborgartjänsten innebär att den obligatoriska värnplikten luckras upp. Försvaret skulle fortfarande få kalla in en så stor del av årsklasserna som man behöver för att upprätthålla det väpnade försvaret.

Men försvarsministern befarar att varje steg som ökar graden av frivillighet när det gäller värnplikten kan leda till att hela systemet urholkas. En konsekvens av förslaget är ju att man kan betala sig fri från både beredskapstjänst och värnplikt.

Utredningen preciserar inte längden och omfattningen av beredskapstjänstgöringen. Då kan man inte göra någon meningsfull jämförelse mellan den och värnplikten. Det sägs bara att tjänstgöringen skulle uppfyllas genom att man fram till 30 års ålder deltar i kurser – också virtuella – som bildar utbildningsmoduler.

Eftersom tanken är att utbildningen ska ordnas av olika ministerier och myndigheter, men inte av Försvarsministeriet, kan det knappast handla om utbildning på heltid under ett visst antal månader.

Det gör nog att många tycker att beredskapstjänstgöringen är betydligt attraktivare än att tillbringa många långa månader i arméns kamouflageuniform.

Det är också tänkbart att många gör upp sina individuella livskalkyler och räknar med att det totalt sett är lönsammare att betala litet högre skatt och studera eller jobba på heltid utan att belastas av någon som helst form av medborgartjänst. Så länge värnplikten är obligatorisk kan ingen ung man göra en sådan kalkyl.

Också skatteförslaget väcker frågor. I utredningen noteras att också värnplikten är en form av skatt, man bidrar ju till samhället genom sin tid och sin arbetskraft.

Men ska det som i grunden är en generell medborgerlig plikt belönas med lägre skatt? Det är dessutom snudd på diskriminering att utredningen föreslår att också de som inte kan utföra någon form av medborgartjänst ska betala den högre skatten. Men inte drabbas ju de som av olika skäl blir befriade från värnplikten av några sanktioner.

När utredningen om värnpliktens framtid fördjupas måste ett centralt problemkomplex granskas. Är det samhällsekonomiskt lönsamt att ge tiotusentals unga en civil beredskapsutbildning, och finns det meningsfulla uppgifter för dem? Färdigheterna måste ju upprätthållas, på samma sätt som försvaret kallar till regelbundna repetitionsövningar.

Att tankesmedjans rapport väcker frågor är samtidigt en viktig förtjänst. Att bredda värnplikten till en medborgartjänst handlar om mycket mera än att kalla kvinnorna på uppbåd.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning