Varning från IMF om regeringens mål: "Att balansera budgeten verkar osannolikt"

Finansminister Mika Lintilä och statsminister Antti Rinne. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Internationella valutafonden varnar för att det ser "osannolikt" ut att regeringen når målet att balansera budgeten 2023, och signalerar behov av nedskärningar.

Valutafondens bedömning av Finlands ekonomi publicerades på tisdagen, en dag innan riksdagen ska debattera oppositionens skuggbudgetar.

IMF ser innehållet i regeringen Rinnes program som mycket ambitiöst, även om den stora utmaningen är att omsätta det i verkligheten.

På kort sikt ger IMF också stöd för att det behövs stimulans i ekonomin, som stöder den inhemska efterfrågan då tillväxten annars är trög.

Men IMF levererar också stor skepsis kring möjligheten att samtidigt lyckas balansera budgeten år 2023 – alltså målet på medellång sikt. En orsak är att tillväxten under det här året och nästa stannar under den siffra vi haft de tidigare åren.

"Att balansera budgeten verkar osannolikt, om man förmodar att tillväxten stannar vid 1,25 procent på medellång sikt" skriver IMF i landsrapporten och tillägger att bara de utgifter regeringen redan förbundit sig till, på drygt en miljard, skulle leda till ett behov att låna omkring en procent av bnp år 2023.

Regeringens så kallade framtidsinvesteringar, som är engångssatsningar, granskas också. "Dessa extra utgifter uppgår till 3 miljarder – 1,25 procent av bnp – av vilka 1,4 blivit allokerade (utlovade) och ytterligare 1,7 miljarder ännu inte blivit det."

IMF verkar skeptiskt till hur planen är uppbyggd.

"Trovärdigheten skulle öka om man beslöt sig för att inte spendera de 1,7 miljarderna förrän det är säkert att man balanserat upp de 1,4 miljarder som allokerats", skriver IMF.

Regeringen har satt som mål att få upp sysselsättningen till 75 procent, vilket ska minska utgifterna och öka skatteintäkterna. Det innebär minst 60 000 fler personer på jobb. I regeringsprogrammet är målet att ha åtgärder för 30 000 jobb nästa höst, för att utgifterna ska hålla – annars måste utgifterna granskas.

"Det planerade halvvägsmålet är att ha kriterier för 30 000 jobb ... innan man allokerar alla engångsinvesteringar – men ett bättre kriterium vore att endast hälften av utgifterna kan säkras i det skedet", formulerar sig IMF.

I rapporten sägs att det är mer sannolikt att man måste balansera mer för att nå målen, "vilket skulle kräva en halv procent av bnp i nedskärningar".

Om man vill utlova utgifter i framkant är ett sätt att balansera även skatterna, särskilt då acciser och så kallade straffskatter, och att "eliminera miljöskadliga subventioner".

IMF fäster också uppmärksamhet vid äldre arbetstagare som har svårt att hitta jobb, och vid de finländska kvinnor som är utanför arbetskraften medan de har små barn, och uppmanar till att noggrant granska vilka familjebidrag som ger incitament att vara hemma.

Enligt IMF måste också vårdreformen handla om att hindra kostnadsökningar.

Finansminister Mika Lintilä (C) säger i ett pressmeddelande från statsrådet att de smärtpunkter som förs fram redan är bekanta för regeringen.

– Regeringsprogrammet är krävande. Det är klart att budgetbalansen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och en högre sysselsättningsgrad är programmets hörnstenar som inte förverkligas automatiskt utan kräver målmedvetna åtgärder, säger minister Lintilä enligt pressmeddelandet.

Valutafonden oroar sig också över både de privata hushållens och husbolagens skuldsättning.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning