Varning för bluffrea på Black Friday

Denna fredag infaller både readagen Black Friday och köp inget-dagen. Bild: Tolga Akmen/Lehtikuva-AFP

"Vi rear ut vår själ – allt ska bort!" Likt en epidemi har oseden med falska rabatter spridit sig över webben.

Att shoppa på rea kan vara svårt att motstå. Men låt dig inte luras: ett erbjudande med rabatt på säg 50 eller 70 procent är sällan så bra som det låter.

Kring mitten av 2010-talet slog den amerikanska traditionen Black Friday igenom i Finland. Namnet går att spåra till det tidiga 1960-talets Philadelphia, där medier beskrev trafikstockningar dagen efter Thanksgiving. I dag har det numera globala marknadsföringsjippot blivit en förevändning att trumma upp shoppingivern, speciellt inom webbhandeln.

E-handeln växer som känt så det knakar, trots att Europa ligger ordentligt efter USA och Kina. Baksidan är frågor kring miljöpåverkan och hållbarhet inom logistiken och distributionen, med långa transporter och mycket returer.

Men framför allt har hetsen inom shopping smittat av sig på själva marknadsföringen. En genomgång av prisjämförelsesajten Pricerunner visar att två av tre nätbutiker i Sverige har höjt priserna inför Black Friday. Ifall samma prylar sedan "reas ut" på Black Friday handlar det om renodlad bluffrea. Svenska Konsumentverket har rentav tillsatt en grupp jurister för att reda upp i reaträsket.

Alerta konsumenter har lagt märke till liknande mönster i Finland, i första hand bland stora webbhandlar för elektronik. Det är anledning att notera att många handlar sköter sig och ger verkligt goda erbjudanden och rabatter. Men de suspekta mönstren ger anledning till kritisk reflektion.

Fula knep såsom bluffrea och vilseledande rabatter har länge varit utbredda otyg inom detaljhandeln, oavsett bransch. I dagsläget är det speciellt elektronik- och modeföretag som tenderar att ta till lumpna trick, noterar finländska konkurrens- och konsumentverket KKV som i fjol tog emot 70 anmälningar om Black Friday (en fjärdedel rörde bluffrea). Från och med nästa år får myndigheten makt att bötfälla företag som idkar dylika tilltag.

Här gäller det latinska uttrycket "caveat emptor": köparen förvarnas. Vi konsumenter har inte råd att vara naiva. Även om vi tror oss vara prismedvetna måste vi jämföra priserna extra noga, dubbel- och trippelkolla för att inte åka på en luring.

Hur ska vi bära oss åt för att bli tillräckligt insatta och pålästa kring prisutvecklingen? För det första måste vi ta det förmodat "normala" priset på allehanda grunkor med en nypa salt. Förutom smyghöjningar på förhand för att senare kunna erbjuda artificiella rabatter betonar handlare tillverkarnas så kallade "rekommenderade priser", som är rent teoretiska och i praktiken aldrig gäller.

Titta alltså inte på rabattsatsen. Jämför i stället priserna med vad de faktiskt har varit tidigare, över längre perioder, samt mellan butiker och andra länder. Endast då kan du avgöra om du gör en bra affär.

Därtill gäller det att som konsument vara extra observant på att vissa elektronikaffärer säljer speciella modeller som är billigare utrustade.

Det lönar sig sällan att handla på impuls. Visst finns återförsäljare som är schysta, ärliga och transparenta gentemot konsumenten. Men den enda som i slutändan står på den lilla konsumentens sida – är konsumenten själv.

Någon läsare kanske frågar sig: vad gör undertecknad denna dag? Själv följer jag köp inget-dagens råd och tyglar köpimpulserna under åtminstone ett dygn. Inför julruschen ger jag mig tillfälle att kritiskt granska min dagliga konsumtion: vilka är mina egna innersta behov, vad är föreställningar och illusioner som förmedlas av reklamer?

Denna dubbla temadag till ära noterar den kritiske observatören slutligen ironin i att städgurun Marie Kondo, hjärnan bakom den minimalistiska Konmari-inredningsmetoden, nyligen lanserade ett eget livsstilsvarumärke och började sälja heminredning och mode.

Som konsumenter och medborgare bombarderas vi ständigt med motsägelsefulla budskap: hållbarhet och klimat mot endorfinkickar och konsumism.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning