Världsordningen under attack

EU bör ta ledningen i ett robust försvar av multilateralismen också i WTO.

Inom en kort tid har den multilaterala världsordningen som grundar sig på internationell rätt och avtal blivit föremål för hårda angrepp.

Stormakterna, med Rysslands maktpolitik och öppet förakt för internationell rätt och avtal och med USA:s America First-politik och öppet förakt för internationell rätt och avtal, står i spetsen för dessa destruktiva strävanden. De har gett Kina möjlighet att presentera sig som det multilaterala samarbetets försvarare, även om detta inte heller är trovärdigt i någon närmare granskning.

Men delskyldiga är också nationalister och populister från småstaterna som sprider tanken att stänga gränser för kapitalet, handeln eller människorna som en lösning för dagens utmaningar. I vår värld som karakteriseras av ett hela tiden ökande gemensamt beroende på både gott och ont kan dessa utmaningar framgångsrikt bemötas enbart med bredast möjliga multilaterala samarbete.

Av samtliga internationella aktörer är Europeiska unionen den som har både de bästa möjligheterna och de största intressena och därmed också det största ansvaret för försvaret av den multilaterala världsordningen och dess rättsgrunder. Men hur starkt är EU i själva verket engagerat i försvaret av dessa?

EU har varit oförmögen att på ett effektivt sätt ta itu med sådana medlemsländer som Polen och Ungern där dess egna rättsstatsprinciper och demokratiska förfarandesätt ifrågasätts. Detta liksom de nationalistisk-populistiska strömningar som har vunnit inflytande i flera medlemsländer har urholkat unionens trovärdighet och förmåga att agera på den globala arenan.

EU:s linje och trovärdighet prövas i dag i hur unionen handlar i två högst aktuella frågor: mordförsöket på Skripal i England och Trumps skyddstullar på stål- och aluminiumimporten.

Det finns mycket som pekar på rysk medverkan i attentatet, men ännu finns inte, då detta skrivs, sådana bevis som skulle vara tillräckliga för en domstol. Att lita på hemliga underrättelseuppgifter kan också leda vilse, med de falska bevis som användes som skäl att angripa Irak i minnet. Att begära full och konstruktiv medverkan från Ryssland i undersökningen av fallet är berättigat, och om den inte blir av är det redan grund för motaktioner. Huvudpoängen i den europeiska responsen till fallet är att vi måste hålla fast vid våra rättsstatsstandarder och inte låta dem sänkas till samma nivå som är fallet i dagens Ryssland.

Trumps skyddstullar är en allvarlig attack mot hela det fria världshandelssystemet som vi mödosamt har byggt upp under efterkrigstiden och som har bidragit till en ökning av levnadsstandarden överallt i världen. Jag är kritisk mot många drag i den kapitalistiska världsekonomin och dess spelregler i bland annat WTO, men om det finns något värre än det nuvarande multilaterala systemet med dessa regler är det ett system där var och en skriver sina egna regler, där de med mest pengar och missiler tror sig ha bättre chanser att komma ut som vinnare.

Därför har det varit oroväckande att se hur några EU-representanter har antytt att EU borde, liksom Australien, få undantag från dessa tullar som "vänner" och därmed slippa behovet att agera i frågan. Detta är ohållbart, och skulle göra unionen delaktig i strävanden att underminera den multilaterala handelsordningen. EU bör ta ledningen i ett robust försvar av multilateralismen också i WTO.

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00