Världens äldsta dna funnet i mammuttand

Mammuttanden låg begravd i sibirisk permafrost i 1,2 miljoner år innan en rysk paleontolog hittade den på 1970-talet. Först 40 år senare fanns tekniken för att ta fram dna ur tanden. Bild: Anette Gärdeklint Sylla/TT

Över en miljon år gammalt dna har lett forskare längre bak i tiden än någonsin förut. Där fann de en ny mammutsort och kunskap om hur arter anpassar sig när omvärlden förändras.

2017 satte Love Dalén och forskarkollegorna en tandläkarborr i 1,2 miljoner år gamla mammuttänder som legat begravda i sibirisk permafrost, för att få fram dna. Efter så lång tid återstår ytterst lite dna i vävnaden. Enorma datorer har pusslat ihop miljarder delar för att få fram det dna som fanns i den förhistoriska mammutens arvsmassa.

Till slut kunde forskarna konstatera att de funnit en ny mammutsort, enligt en studie från Stockholms universitet (SU) som publicerats i tidskriften Nature. Den har fått namnet Krestovka-mammuten. Tidigare har man bara känt till att en sort, stäppmammuten, levt i Sibirien.

Ovanlig utveckling

Studien visar även att den nordamerikanska Columbiamammuten är en hybridart med arvsmassa från både den nyfunna Krestovka-mammuten och den sedan tidigare kända ullhåriga mammuten.

– Det är ovanligt att arter bildas genom en hybridisering, men här verkar det vara så att arten skapades så och levt i flera hundratusen år innan den dött ut, säger Love Dalén, professor vid Zoologiska institutionen vid SU, som har lett studien.

En viktig fråga inom evolutionsbiologin är att förstå varför arter uppstår och hur de anpassar sig till olika förutsättningar, om det sker när de bildas eller om förändringen sker successivt.

– Det vi ser hos mammuten är att det sker gradvis över tid.

Lösa brott

Kunskapen kan appliceras på virusforskningen och är alltså högst aktuell.

– Det är samma sak som att titta på hur coronaviruset anpassar sig till sin miljö, till vaccin eller till immunitet för antikroppar.

Arvsmassa minskar med tiden, så för att få fram dna ur den 1,2 miljoner år gamla mammuttanden har forskarna utvecklat avancerade metoder. De kan användas av kriminaltekniker för att lösa brott genom att till exempel få fram dna ur sargade kvarlevor.

Columbiamammut

Levde i USA och Mexiko och dog ut för 11 000 år sedan. Den hade stora betar och troligen inte så mycket päls.

Ullhårig mammut

Uppstod i nordöstra Sibirien för 700 000 år sedan och dog ut för 4 000 år sedan. Med ullig päls, små öron, fettdepåer och minskad köldkänslighet hade den anpassat sig till kallt klimat.

Stäppmammut

Levde i norra Eurasien för 1,7 miljoner till 200 000 år sedan. Den hade annorlunda tänder och var mycket större än andra mammutar.

Källa: Stockholms universitet

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning