Världen förlorar en fotbollsplan regnskog var sjätte sekund

Efter en av drygt 30 000 skogsbränder i Amazonas i augusti förra året betar boskap på mark som viks för jordbruk och framför allt köttproduktion. Brasilien är det land i världen där avskogningen sker snabbast. Det gäller även för tropisk regnskog. Bild: Andre Penner/TT–AP

Brasilien är i en klass för sig sett till hur mycket tropisk regnskog som försvinner. En ny lag öppnar för ännu mer avverkningar, vilket går ut över både klimat- och biodiversitetsmålen.

Tropikerna förlorade 11,9 miljoner hektar skog förra året, enligt uppgifter som University of Maryland har sammanställt. En tredjedel av ytan eller 3,8 miljoner hektar var tropisk primärskog, det vill säga uråldrig och i praktiken orörd regnskog, som har den bästa förmågan att binda kol och hejda klimatuppvärmningen, och som också hyser den rikaste biologiska mångfalden.

Ser man bara till tropisk primärskog kan man säga att världen förlorar en yta motsvarande en fotbollsplan var sjätte sekund. Det sker genom laglig och olaglig avverkning och genom bränder, som nyttjas för att röja mer odlingsmark men som delvis sprider sig okontrollerat och förstör skogar som tagit flera hundra eller rentav tusen år på sig att växa.

Utvecklingen försvårar för världen att hejda klimatförändringen och förlusterna av biologisk mångfald, och den kan få konsekvenser för den globala folkhälsan, varnar Frances Seymour vid tankesmedjan World Resources Institute (WRI). På en presskonferens i New York påminner hon om eventuella kopplingar mellan avskogning, handel med vilda djur och virusspridning.

– Vi måste sluta bränna skog. Coronaepidemin har gått åt folks lungor mer än tillräckligt. Det sista som behövs är rök från skogsbränder, säger Seymour.

Dessvärre går utvecklingen i motsatt riktning. Förlusten av tropisk primärskog ökade förra året med 2,8 procent jämfört med 2018 och den har hållit en "oacceptabel" nivå i två decennier, säger Seymour. Hon noterar att ett globalt löfte under FN:s hållbarhetsmål är att stoppa avskogningen till 2020.

– Vi verkar gå i fel riktning.

Enligt WRI:s analys är det tydligt att då politiska åtgärder sätts in för att hejda avskogningen, som man nyligen gjort i Colombia, har det en gynnsam effekt. När man däremot öppnar för en i det närmaste ohejdad exploatering av tropiska naturresurser, som man gjort i Brasilien, är ohållbar skogsskövling ett oundvikligt faktum.

Brasilien står ensamt för en tredjedel av de globala förlusterna av tropiska primärskogar. Bortsett från 2016 och 2017 då landet härjades av exceptionellt omfattande bränder förlorade Brasilien 2019 mer tropiska primärskogar än på 13 år. Analysen visar att Brasilien skövlar alltmer skog för jordbruk och annan markanvändning, i synnerhet i Amazonas.

– Det talades mycket om bränderna i Amazonas men de drabbade mest mindre värdefull skog. Regnskog har däremot skövlats på många andra lokaler, i synnerhet i ursprungsfolkens territorier. De här förlusterna är kopplade till markrofferi och gruvdrift. Det är extra oroväckande eftersom ursprungsfolken har varit bäst på att bevara primärskogarna, säger Mikaela Weisse på WRI.

Under president Jair Bolsonaro har Brasilien avsiktligt öppnat för ytterligare exploatering av Amazonas orörda skogar, på ursprungsfolkens och miljöns bekostnad. I vintras godkändes en lag som tillåter gruvdrift också på ursprungsfolkens territorier.

Långt efter Brasilien kommer Kongo-Kinshasa och Indonesien som tvåa respektive trea i jämförelsen. Australien och Bolivia förlorade mer skog än någonsin 2019 på grund av exceptionellt utbredda bränder.

Undersökningen vid University of Maryland fokuserar på "förluster av trädbeklädd markyta" vilket inte är detsamma som avskogning.

Med trädbeklädd markyta avses såväl natur- och ekonomiskogar som virkesplantager – all minst fem meter hög växtlighet – och förlusterna avser såväl avverkning som bränder. Kalkylen beaktar inte nettoeffekten som kan lindras av restaurering eller återplantering.

Genom att fokusera på förluster av trädbeklädd markyta och då uttryckligen för tropisk primärskog (gammal, orörd regnskog) kan man bäst belysa förändringar i några av världens känsligaste och mest utvecklade skogsekosystem, där förändringarna med största sannolikhet får långvariga konsekvenser.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning