Varken roligt eller spännande

Kate McKinnon och Mila Kunis hamnar mitt i en internationell konspiration. Bild: Hopper Stone/SMPSP

The Spy Who Dumped Me är en alltför våldsam och lång actionkomedi som väcker frågan om de bästa komedimanusförfattarna tagit sin tillflykt till televisionen.

ACTION/KOMEDI

The Spy Who Dumped Me

Regi: Susanna Vogel. Manus: Vogel, David Iserson. Foto: Barry Peterson. I rollerna: Mila Kunis, Kate McKinnon, Justin Theroux, Sam Heughan.

Vilnius, Wien, Prag, Berlin, Budapest. Det är några av hållplatserna i Susanna Vogels The Spy Who Dumped Me, en roadmovie som frilansar som agentäventyr, ett mer eller mindre ofrivilligt sådant.

Glimten i ögat finns hela tiden där, precis som sig bör när de glada amatörerna Mila Kunis (Ted, Bad Moms) och Kate McKinnon (Ghostbusters, Saturday Night Live) är i farten.

Morgan (McKinnon) är den intet ont anande Los Angeles-pinglan som alltid ställer upp för sin bästis (Kunis), inte minst nu när den stackaren fått på båten av sin pojkvän, på sin födelsedag, via sms.

Och som om inte detta vore nog visar det sig att rackaren i fråga (Justin Theroux) jobbar för CIA och vill be om en sista tjänst. Kunde Audrey (Kunis) och hennes väninna vara så vänliga och frakta ett mikrochip till en hemlig adress i Wien.

Bullrigt och nihilistiskt

Det är upptakten till ett minst sagt bullrigt agentäventyr där Morgan och Audrey får med fulingar av alla de slag att göra. Ingen, absolut ingen, är att lita på.

Kunis och McKinnon jobbar som vanligt hårt och fort, 120 kilometer i timmen. Dessvärre är den omgivande filmen inte alls lika taggad, och än en gång tvingas man fråga sig ifall alla de bästa komediförfattarna tagit sin tillflykt till televisionen.

Knappast blir det bättre av att Susanna Vogel, regissören, trollar fram en actionestetik som snarare hör hemma i en Jason Bourne-rulle. Det är våldsamt som bara den, snudd på nihilistiskt.

Kritik förtjänar också själva inramningen. Precis som ett popörhänge förväntas gå i mål på max tre minuter gör sig en actionkomedi bäst under en timme och fyrtiofem minuter. Här stannar tiduret på tjatiga, överdimensionerade två timmar.

Krister Uggeldahl

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning