Varje äppel plockas varsamt för hand i Söderlångvik – "Framtiden är drönare som har koll på bladlössen"

Äppelplockning är handarbete och varje äpple ska hanteras varsamt. Harriet Isaksson-Forsman från Tolfsnäs på Kimitoön plockar för sjuttonde året. Bild: Leif Weckström

Varsamt, med omsorg och ett äpple åt gången. Att plocka äpple är inget hastverk utan ett hantverk. På Söderlångvik gård skördade man förra veckan tusentals kilo höstfrukt som ska dyka upp i butiken som sylt, mos eller must eller som äpple att bita i.

Lagom söt och syrlig sort är Discovery som skördades häromdagen på Söderlångvik. Trädgårdsmästaren Karin Arfman i förgrunden är omringad av plockarna Petra Barre-Cygnell, Kim Ginman, Diana Shkarlatiuk, Valentina Johansson, Anna Karamäki och Harriet Isaksson-Forsman. Bild: Leif Weckström

Den intensiva sensommarvärmen vilar över de räta raderna av äppelträd i sänkan mellan själva huvudbyggnaden på Söderlångvik och skogen som tronar på bergskrönet på västra sidan. Långviken glittrar i solskenet, trollsländor, sorgmantel och andra insekter fladdrar omkring medan en ensam havsörn cirklar långsamt över trädgården. Ett högt staket omringar äppelgården i en förhoppning om att hålla ovälkomna gäster som hare, hjort och älg utanför.

Det är skördedags. Äppelträden dignar av mogna äpplen av sorten Discovery. Trädgårdsmästaren på Söderlångvik, Karin Arfman har haft ansvar för äppelodlingen i ett kvartssekel och ändå är det inte med blotta ögat som hon avgör när plockningen kommer i gång. Hon vet förstås ungefär när frukten är mogen och hur den ska se ut, som att Discovery har både varmt lysande röda kinder och en blekare gul nyans.

– Äpplet ska smaka rätt och ha rätt konsistens. Och ha tillräcklig sötma. Så jag tar äppelprov genom att pressa ur musten, mäta sockerhalten och förstås smaka, säger Arfman.

Söderlångvik odlar äpple både i anslutning till själva gården i Dragsfjärd och i Mjösund i Tolfsnäs som också ingår i fastigheten på Kimitoön. För skördearbetet anställer man vanligen ungefär en handfull plockare, den här gången i huvudsak kvinnor som bor på Kimitoön. Några är lantbrukare och extraknäcker, andra jobbar i växthus och de flesta har rutin i att plocka.

Kassen som man plockar i är en finurlig konstruktion som sitter som en sele och är enkel att öppna när lasset ska tömmas i korgen. Petra Barre-Cygnell har både plockat och sorterat äpple. Bild: Leif Weckström

Plockarna har klätt på sig bärkasse som är konstruerad för uppdraget. Kassen sitter som en sele och plockaren tar ett äpple åt gången som sedan varsamt läggs i kassen. När kassen är full ska äpplen tömmas i stora korgar. Nu gäller det att låta alla äpplen landa långsamt i korgen.

– Plockarna använder handskar för att äpplets skal inte ska ta skada och äpplet ska helst inte heller få andra skavanker under hanteringen, säger Arfman. Vi vet alla hur snabbt ett äpple blir brunt och fult om det trillar i golvet.

Vid ratten i traktorn som drar äppeltåget, som man kallar trailern som har plats för tre tomma skördekorgar, sitter Kim Ginman. Så fort samtliga korgar är fulla åker han i väg med dem och återvänder med nya som ska fyllas. På Söderlångvik är det praxis att plocka alla frukter som man når utan att behöva sträcka sig allra högst. Äppelträden är över två meter höga.

– Sedan kör vi ett nytt varv med ett äppeltåg som är byggt som en ställning där man kan stå. Det betyder att plockarna når högst upp. Vi plockar varje äpple ur trädet, också de som kanske inte är fullt mogna, och vi tar inte fallfrukt, säger Arfman.

Trots att plockningen sker för hand går arbetet undan och korgarna som rymmer 300 kilo fylls snabbt. Ett äppelträd ger mellan 70 och 110 äpplen. Bild: Leif Weckström

Vinterfrukt håller bäst

För några veckor sedan plockade man sommarsorten, Geneva early, nu är det dags för höstfrukt som Discovery som en av de nyare sorterna, en smakrik, fast och lagom både syrlig och söt sort som konsumenterna gillar.

Vinterfrukt på Söderlångvik är Lobo, Amorosa, Rubinola och Raika och den gemensamma nämnaren är hållbarheten. Målet är att äppelskörden ska tåla lång förvaring för att få så lång säsong som möjligt för inhemska äpplen. I dag värderar man allt högre all inhemsk produktion, äpplet är inget undantag.

– Äpplet är rikt på mycket men det mest värdefulla sitter i skalet och jag skulle aldrig tveka att äta ett inhemskt äpple med skal. Däremot rekommenderar jag att man skalar utländskt äpple som är skyddat med vax som gör att frukten håller i evighet, säger Arfman.

Förr odlade man i Finland sorter som inte hade hållbarhet och utländska äppelsorter dominerade marknaden. Vid det här laget har finländska äppelodlare utvecklat produktionen så att konkurrenskraften är verklig.

– I samband med att vi gick med i EU var tanken att vi på våra breddgrader skulle sluta odla äpplen eftersom det fanns en överproduktion av europeiska. Några odlare tog emot ersättningen för att lägga ned verksamheten men Konstsamfundet beslöt tvärtom att satsa på äppelodling. Vi har arbetet målmedvetet med att hitta fina friska sorter som passar vår jordmån och vårt klimat, är resistenta mot sjukdomar och som konsumenterna gillar, säger Arfman.

Stort men inte störst

På Söderlångvik har man utvidgat äppelträdgården, ratat sorter som inte har fungerat och så förnyar man gamla träd. Ett äppelträd ger bra skörd i 20-25 år.

Vid det här laget omfattar äppelträdgården på Söderlångvik 17 hektar men målet är att växa till 25. Det gör inte Söderlångvik till störst i Finland men dock till de största på fastlandet. På Åland, som står för närmare 70 procent av alla inhemska äpplen, har bland andra Jan Mattsson på Grannas odlingar på drygt 33 hektar. På en sådan areal ryms ungefär 80 000 äppelträd. Jämförelsevis har Söderlångvik drygt 40 000 träd.

Drönare hittar bladlöss

Samma effektivitet i äppelodlingen som på Åland saknar Söderlångvik inte bara för att man borde röja ny odlingsmark utan också för att det skulle kräva investeringar i nya anläggningar. Sorteringen på Söderlångvik är än så länge manuell, och det betyder att varje äpple sorteras för hand.

– På sikt är framtiden drönare som har koll på förekomsten av bladlöss och på Nya Zealand har man utvecklat robotar som beskär äppelträd, säger Karin Arfman.

På sluttningen intill huvudbyggnaden på Söderlångvik står den ursprungliga äppelträdgården kvar.

– Den gamla äppelträdgården ger ingen nämnvärd skörd längre men de knotiga träden är vackra, de blommar fint varje vår och de ingår i miljön på gården så den delen av odlingen får stå kvar, säger Arfman.

Paret Diana och Johan Kinos hyr växthusen av Söderlångvik gård. Tomatplantorna kommer från Österbotten. – Vi har 15 olika sorters tomater som heter allt från ebena och tomawak till aranca och organza. De se olika ut och fram för allt smakar alla olika, berättar de. Bild: Leif Weckström

Stort i tomater också

Ännu för några år sedan omfattade odlingarna på Söderlångvik även tomater. Men i dag är det paret Diana och Johan Kinos som sedan 2016 hyr gårdens växthus för sina tomater, salladssorter, örter, chili och paprika. Båda har gått på utbildning i Överby, han är från Kimitoön, hon från Närpes.

I dag är Kinos stora leverantörer av grönsaker till butikerna på Kimitoön och så upprätthåller de "kiosken", en liten butik vid landsvägen som slingrar sig tvärs över ön. I butiken säljer de inte bara egna produkter utan också potatis, majs, kött och bröd av lokala producenter.

Det här är det tredje reportaget i serien om Söderlångvik gård som förvaltas av Konstsamfundet som bland annat äger KSF Media som ger ut HBL.

Läs också: Konstsamfundet skyddar Svenskfinlands svar på Koli – "porten till yttre skärgården"

Efter bygget av Amos Rex – nu ska Söderlångvik återfå sin forna prakt

Fakta

Äppeldag 28 september

Amos Anderson (1878-1961) föddes på Kimitoön och avled på Söderlångvik.

Han byggde upp sin förmögenhet bland annat inom tryckeribranschen, genom fastighetsinvesteringar och var en betydande mecenat inom konst och kultur.

Andersson köpte Söderlångvik 1927 och byggde på 1930-talet om det ursprungliga enkla timmerhuset till en byggnad med herrgårdsdimensioner.

Nu renoverar man byggnaden grundligt och siktar på att fira återinvigning hösten 2020.

I egendomen ingår 7000 hektar skog och jordbruksmark.

Han hade inga arvingar och förmögenheten gick till Konstsamfundet som han grundat 1940. Egendomen värderas till över 500 miljoner euro.

Det var Amos Anderson som lät anlägga äppelträdgården. Motivet var, enligt en del uppgifter, kanske inte det ädlaste. Han ska ha börjat odla äpple nära sina byggnader av den orsaken att staten tvångsinlöste mark att fördela åt den karelska flyktingbefolkningen och tvångsinlösen gällde inte specialodlingar som äpple.

Äppeldagen på Söderlångvik är en traditionell skördefest, i år infaller den 28.9 och pågår kl. 10-16. I evenemanget medverkar också andra lokala producenter.

Fakta

Vitaminkällor

Äpplen är rika på c-vitamin, innehåller A- och K-vitamin samt antioxidanter och mineraler. I äpplets skal finns flavonoider, som man tror kan skydda mot cancer och hjärtkärlsjukdom. I äpplet finns också viktiga fibrer, pektin och cellulosa, som förebygger förstoppning och sjukdomar i tarmen. Äppelkonsumtion ses också ha samband med en lägre risk för diabetes typ II, detta på grund av antioxidanten quercetin.

Tomater innehåller rikligt med c-vitamin, B1,B3 och B6 samt A, E och K och fosfor, kalcium, kalium och magnesium. I tomater förekommer också antioxidanten lykopen som är bra för immunförsvaret och kan skydda mot cancer.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning