Varför ville Gud ha sex med Maria?

Bild: Wilfred Hildonen

Att pejla vilka önskningar Gud har kan ju inte vara det lättaste för dem som representerar det stora segmentet sekulära ateister.

Falstaff Fakir skrev en gång en bok med titeln Envar sin egen professor. Den professorsrollen ikläder sig nu Fredrik Sonck i sin krönika (HBL 27.11) när han frågar varför Gud ville ha barn med en 13-årig flicka. Men professorn ger inget svar. Det kan ju vara svårt inom hans fack att få svar på en så svår fråga. Att pejla vilka önskningar Gud har kan ju inte vara det lättaste för dem som representerar det stora segmentet sekulära ateister.

Hade Sonck läst den text där myten kommer till uttryck hade han fått ett svar. Gud skapade ett barn i Marias liv för att frälsa sitt folk. Den läsningen går det inte att ta miste på fast man ju inte kan förbjuda någon att läsa Bibeln på sitt eget sätt.

Men det verkar som om professorns fråga skulle ha en slagsida. Ville Gud faktiskt ha barn med Maria? Frågan har klart sexistiska övertoner och leder till att Gud beskrivs som "en allsmäktig mansgestalt". Den beskrivningen balanseras ändå upp av Wilfred Hildonens karikatyr av Gud som en senil gubbstrutt. Här kunde professorn ha jämfört med berättelserna om hur den virile Zeus betedde sig när han fattade tycke för någon attraktiv jordisk kvinna. På nätet finns det en stor samling bilder som skildrar myten om svanen och Leda för att ta ett av många exempel. Berättelserna om jungfru Maria i Nya testamentet har inte alls samma sexuella karaktär.

Till slut kan man påpeka att begreppet den obefläckade avlelsen inte alls hör hemma i Nya testamentets berättelser om jungfrufödelsen. Här kunde professorn ha läst på lite. Den obefläckade avlelsen är i den ortodoxa och katolska traditionen en beskrivning av hur helgonen Joakim och Anna betedde sig, vilket resulterade i att Maria Jesu moder kom till världen. Men det är en annan historia.

Karl-Gustav Sandelin, professor emeritus (Nytestamentlig exegetik, ÅA), Ekenäs

Svar Syftet med min krönika var att reflektera kring den nutida sekulära bilden av Maria som, menar jag, också präglar dagens sekulära julfirande. Lukasevangeliet innehåller den text som i någon mån kan betraktas som ursprunglig, men berättelsen finns även omstöpt i sagor, predikningar, religionsundervisning för barn, julspel, konst och kultur. Den är vår allas att förhålla oss till och tänka om.

Från min högstadietid på 1990-talet minns jag en präst som under en morgonsamling uppmanade oss elever att föreställa oss Maria som en jämnårig. Det var en wow-upplevelse, även om syftet inte då var att dra några paralleller till en nutida sexualmoral. Men här fanns en skevhet som jag nu fann intressant att peka på, både i förhållande till vilka element av myten dagens sekulära julfirande (inte) tar fasta på och i förhållande till hur en viss tendentiös islamkritik brukar formuleras.

Precis som Karl-Gustav Sandelin skriver var ambitionen inte att ge några svar, utan snarast att göra en iakttagelse. Det är riktigt att Zeus – liksom också Odens – sexdrift är fysisk på ett helt annat sätt; hos dem är kopplingen mellan makt och sexualitet ännu tydligare. Vi kan se skillnader i jämförelse med kristendomen – eller likheter, om vi så vill.

Då vi riktar blicken mot andra religioner kan vi också se många indicier på att människan verkar skapa Gud till sin avbild, och att Gud följaktligen ser olika ut i olika samhällen och tider, samt att överensstämmelsen mellan bild och avbild kan minska med tiden.

Jag beklagar att en del läsare blivit sårade av min krönika – Henrik Perret är inte den enda, jag tackar också er som mejlat – men det är min uppriktiga tro att kulturkritiken måste ha friheten att göra den här typen av reflektioner. Syftet behöver inte vara att ersätta ett sanningsanspråk med ett annat. Jag har full respekt för dem som vill hålla fast vid sin läsning av evangeliet.

Sandelin har rätt i att min referens till den obefläckande avlelsen gick på tok, vilket jag ber om ursäkt för. En rättelse infördes på HBL.fi (27.11) och i papperstidningen (28.11).

Fredrik Sonck, kulturchef, HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning