Varför växer inte världshandeln längre?

Bild: Mostphotos

Ökad protektionism och oförmåga (ovilja?) att anpassa samhället till förändring kan dock göra utvecklingen ojämn. Risken för Finland är att vi inte är med på det första tåget. Eller ens det andra.

Under en väldigt lång period hann vi bli vana vid att utrikeshandeln var en av drivkrafterna bakom Finlands och många andra länders tillväxt. Handeln växte snabbare än ekonomin i snitt. Detta kan delvis förklaras med att en stor del av världen, med tillväxtekonomierna i spetsen, växte så det knakade. Dessa länder behövde maskiner, teknologi och delvis också råvaror från resten av världen.

Globaliseringen konkretiserades ur ekonomisk synvinkel mycket av den ökade handeln och det ökade ekonomiska beroendet länder emellan. Världen krympte, avstånden blev, åtminstone mentalt, kortare. Och förmånliga logistiska lösningar gjorde långa produktionskedjor i många olika länder lönsamma.

Men någonting har förändrats. Världshandeln har slutat växa. Under de senaste två åren har världshandeln inte vuxit över huvud taget.

Visst har vi också sett nedgångar i världshandeln tidigare, till exempel under finanskrisen då världshandeln temporärt minskade med nästan 20 procent. Eller under början på 2000-talet då it-bubblan sprack, vilket råkade sammanfalla med WTC-terrorattacken. Men nu har vi varken it-bubblor eller finanskriser. Och den största skillnaden är kanske att vi för tillfället ser en hygglig tillväxt i världen och ändå växer inte handeln. Tillväxtens motorer ser ut att ha bytts ut. Åtminstone temporärt.

Det finns många olika tankar om handelns kräftgång. Konsumtionens ovanligt stora roll och den relativt låga investeringsnivån är en potentiell förklaring. Konsumtion genererar i vissa fall inte lika mycket handel som investeringar eftersom en stor del av konsumtionen är lokal, medan investeringar ofta involverar köp av maskiner och utrustning från andra länder.

Men kanske ännu mera centralt för att förstå varför handeln stampar på stället är varför investeringarna inte växer i samma takt som tidigare. Beror de låga investeringsnivåerna på att företagen inte tror på framtiden och vågar investera, eller är problemet bristen på goda idéer och innovationer eller är det på finansieringssidan flaskhalsarna finns? Mätproblem i en allt mer digitaliserad värld har också kastats fram som en delförklaring till de låga investeringarna liksom det att dagens produktion som är allt mer digitaliserad och servicebetonad helt enkelt inte behöver lika mycket investeringar som tidigare.

Troligtvis finns det ett frö av sanning i alla förklaringar, vilket bara understryker att situationen är komplex och att det kommer att ta en lång tid för oss att förstå den i sin helhet.

Har globaliseringen i form av allt mer omfattande internationell handel kommit till vägs ände? Knappast. Jag hör inte till dem som tror att alla stora innovationer är gjorda. Redan nu ser vi nya former av service- och digitaliseringsbetonade tillväxt- och handelsmodeller växa fram. Ökad protektionism och oförmåga (ovilja?) att anpassa samhället till förändring kan dock göra utvecklingen ojämn. Risken för Finland är att vi inte är med på det första tåget. Eller ens det andra.

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39