Varför tystas hormondebatten?

Dags att verkligen börja oroa sig. Varför lägga locket på en debatt som inte ens har kommit i gång?

Forskaren Sanna Heikkinen doktorerar denna vecka om riskfaktorer för bröstcancer. Bland de tydligaste resultaten finns ett samband mellan användning av hormonspiral och bröstcancer bland kvinnor över 50. Risken ökar med 50 procent jämfört med att inte ha hormonspiral. Nyheten rapporterades sakligt i flera medier och Heikkinen betonade att många andra faktorer också ökar risken, som barnlöshet, hårfärgning, övervikt, rökning, alkoholbruk och genetiska anlag.

Därmed har två stora finska studier med olika data funnit att hormonspiraler ökar risken för bröstcancer. Jag frös själv till vid frukostbordet: inte bara är jag över femtio och hormonspiralanvändare, jag har en gång i tiden skrivit en förtjust kolumn om Mirenas – det finska hormonspiralmärkets – fördelar, och hur jag övervann min ursprungliga misstänksamhet mot hormonpreparat.

Jag sökte efter kommentarer, bekymrade kvinnor, läkare som skulle reda ut fördelarna och riskerna med Mirena i ljuset av det vi nu vet. Kan till exempel den minskade risken för cancer i livmodern uppväga den ökade risken för bröstcancer?

I stället fylldes offentligheten av läkare som varnade för en förhastad tolkning av Heikkinens forskning. En experts hälsoblogg skriver att det ju finns många olika riskfaktorer. Oroa er inte. Kvinnoklinikens professor Olavi Ylikorkala skrev i Helsingin Sanomat att Heikkinens forskning alls inte funnit något äkta samband mellan bröstcancer och hormonspiral. Enligt honom kan detta samband knappast ens teoretiskt existera, eftersom hormonerna inte sprids i blodomloppet. Oroa er inte. Tillverkaren Bayern tiger.

Med andra ord: dags att verkligen börja oroa sig. Varför lägga locket på en debatt som inte ens har kommit i gång? Varför ifrågasätta en kollegas välgjorda och sunda resultat med haltande argument? Varför tala som om alla riskfaktorer var lika lätta att åtgärda? Då det faktiskt är enklare att byta ut sitt preventivmedel än sina gener.

För faktum är att ingen vet exakt hur livmoderns naturliga hormoner påverkar kvinnans kropp. Och ingen vet heller exakt hur hormonspiralen fungerar. Den verkar exempelvis hjälpa också mot klimakteriebesvär och depression, vilket var oförutsett.

En gång i tiden rekommenderade finländska läkare unisont alla kvinnor i övergångsåldern att ta hormonersättningsterapi, också dem som inte led av några besvär. Först när otvetydiga bevis 2002 länkade dessa hormoner till cancer minskades ivern något.

I dag rekommenderar läkare på motsvarande vis p-piller till alla unga kvinnor, vare sig de behöver dem eller inte. Och, som sagt, verkar hormonspiralen ha läkarkårens fulla stöd. Ett finländskt mirakelmedel, med en mängd fördelar och just inga nackdelar.

Helst ska fertila kvinnor alltså få extra hormoner på löpande band, alltid då de inte är gravida.

Rättare sagt: vi ska köpa hormonerna. För den här läran innebär givetvis inkomster för läkemedelsföretagen. Om vi ska kunna lita på att den också främjar hälsan, behövs en öppnare debatt och mera forskning.

Anna Rotkirch forskningsprofessor som arbetar vid Befolkningsförbundet

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00