”Varför skulle inte just Ryssland kunna vara ett normalt land?”

Patriot och optimist. Jag har inget annat land än Ryssland. Jag tror på mitt land och älskar det, och jag kommer alltid att vara optimist, säger Grigorij Javlinskij. Bild: Arthur Bondar for DN

Gång på gång har han ställt upp mot Putin. Gång på gång har han förlorat stort. Eller nekats delta. Men som den boxare han är stiger han alltid upp.– Jag är en människa som har levt under en tid av politiska underverk. Och därför kommer jag alltid att vara optimist, säger den ryska oppositionsledaren Grigorij Javlinskij. 

Grigorij Javlinskij är på ett strålande humör när vi träffas på Jablokos partikontor i centrala Moskva. Han visar in mig till sitt arbetsrum och frågar vad jag vill dricka. 

– Kaffe? Te? Vodka? undrar han glatt. 

Jag ler åt det sistnämnda förslaget. Javlinskij höjer handen i en flott gest och säger att vill jag ha vodka är det inget problem. Vad ska man annat göra, såsom landet ser ut? 

Ja, vad ska man göra? Är det något Javlinskij själv har gjort är det åtminstone inte att dränka sig i vodkaglaset. Han har kämpat. Samlat underskrifter. Inte tillåtits ställa upp i val. Samlat nya underskrifter. Lyckats ställa upp i val. Sett sina röster bli stulna. Blivit hotad. Blivit kritiserad. Och plötsligt, för några veckor sedan, sett sitt parti göra comeback i Moskvas kommunfullmäktigeval, besegra Putinpartiet Det enade Ryssland i fyra valkretsar och vinna fyra mandat.

Profil

Grigorij Javlinskij

Född: Den 10 april 1952 i Lviv, Ukraina.

Bakgrund: Javlinskijs far var dekorerad krigsveteran. Mamman, som var rysk jude, undervisade kemi. 

År 1967 började Javlinskij studera ekonomi vid Plechanovinstitutet i Moskva. Som utexaminerad jobbade han bland annat för att förbättra arbetsförhållandena för arbetare i kolgruvor.

År 1990 skrev Javlinskij ”500 dagar”, en plan för hur Sovjetunionen skulle övergå till marknadsekonomi på under två år. Planen omsattes aldrig som sådan. 

Javlinskij kritiserade Jegor Gajdars chockterapi 1992, då priserna i Ryssland släpptes fria. Han var rådgivare åt Boris Nemtsov, men deras vägar skildes då Nemtsov var lojal med Jeltsin, som Javlinskij tidigt tog avstånd från.

År 1993 var Javlinskij med och grundade det liberala partiet Jabloko, ett av Rysslands äldsta partier. 

Javlinskij kritiserade starkt gripandet av oligarken Michail Chodorkovskij år 2003. Han var tidigt en av Putinregimens mest uttalade kritiker. I början av Putins regim stödde han dock Aleksej Kudrins liberala ekonomiska reformer.

1996, 2000 och 2018 ställde han upp i presidentvalet. Som mest fick han 7,3 % av rösterna år 1996. År 2012 godkände valmyndigheterna inte hans kandidatur.

År 2005 utnämndes han till professor på Högre ekonomiska skolan i Moskva.

Fyra mandat är inte mycket. Men det är Jablokos första valseger i den ryska huvudstaden sedan 2009.

Låt oss först backa bandet.

För trettio år sedan, under perestrojkans storhetstid, var Grigorij Javlinskij en av Sovjetunionens viktigaste hjärnor. Född av ryska föräldrar i ukrainska Lviv hade han gjort blixtkarriär efter att han flyttade till Moskva för att studera ekonomi. År 1990 utarbetade Javlinskij ett program för hur Sovjetunionen skulle bli en marknadsekonomi, som fick namnet "500 dagar". Det presenterades för det självständiga Rysslands första president Boris Jeltsin. Samma år blev Javlinskij vice premiärminister i Jeltsins regering.

Programmet genomfördes, men i modifierad form. Javlinskij avgick i protest. Sedan dess har han aldrig suttit i en regering.

Respekterad för sin intellektuella kapacitet har han alltid varit. Men också kritiserad – därför att han själv alltid har föredragit att sitta på läktaren och kritisera.

Dramatisk väg

År 1993 var han med och grundade det socialliberala, västvända partiet Jabloko. (Jabloko betyder äpple. Den första stavelsen fick partiet från Javlinskijs efternamn.) Följande år valdes han in i duman och samma år gick ryska trupper in i Tjetjenien. 

Javlinskij protesterade energiskt mot kriget. När den tjetjenska ledaren Dzjochar Dudajev meddelade att en grupp ryska soldater som hölls fångna i en jordhåla skulle avrättas reste Javlinskij till fronten och lyckades få sju soldater fria. Dem förde han hem till Moskva, tillsammans med tjugo stupade i kistor.

Kort därefter kidnappas hans äldsta son Michail – en fysikstudent som också var en skicklig pianist. Kidnapparna skar av ett av hans fingrar och skickade det till Javlinskij. De bifogade ett meddelande att om han inte lämnade politiken skulle kidnapparna nästa gång hugga av sonen huvudet. 

Michail befriades. Han kunde aldrig mer spela piano. 

Bägge sönerna sändes därefter till London, där de sedan dess har bott permanent. 

Under större delen av 1990-talet var Grigorij Javlinskij en av landets mest kända politiker. Han satt i duman från 1994 till 2003 – skarp, välformulerad och briljant, men också en person som hade svårt att samarbeta med andra inom oppositionen.

Gammal boxare. Grigorij Javlinskij är van vid att bli knockad och stiga upp. Och stiga upp, och stiga upp. Min ungdoms boxning fostrade mig i uthållighet, säger han. Bild: Grigory Dukor/Reuters/Russia

År 2002 anföll tjetjenska terrorister Dubrovkateatern under uppsättningen Nord-Ost och höll en hel teatersal som gisslan. Javlinskij gick in i den belägrade byggnaden, förhandlade med terroristledaren i 50 minuter och lyckades få med sig åtta barn ut ur teatern. Efteråt tackade Putin honom för att han inte hade "gjort pr" av sin medverkan.

Envis och rakt på sak

Men i valen gick Jabloko kräftgång. Dumavalet 2003: inga mandat. 2007: inga mandat. 2011: inga mandat. 2016: inga mandat.

1996, 2000 och 2018 ställde Javlinskij upp i presidentvalet och fick som mest 7,3 procent (1996).

Som ordförande för Jabloko avgick Javlinskij 2008. Men han fortsatte att aktivt delta i den politiska debatten, och en sak skilde honom från andra oppositionella: Han talade konsekvent för att oppositionen skulle delta i val, trots att de är riggade.

– Att delta i alla lagliga procedurer är den enda vägen framåt. Det är en lång och svår väg och det kommer att ta tid. Det blir ständiga bakslag. Men det finns ingen annan väg, säger han där vi sitter på hans arbetsrum på Jablokokontoret.

Javlinskij talar, i motsats till de flesta ryska politiker, ett språk utan floskler. Han är mycket distinkt och enkel i sitt sätt att uttrycka sig.

År 2011 inleddes en våg protester mot Putinregimen efter flagrant fusk i dumavalet. I presidentvalet 2012 fick Javlinskij inte delta. Han samlade in två miljoner underskrifter – som inte godkändes av centralvalnämnden.

Ändå lönade sig hans envishet. Tack vare att Jabloko hela tiden hade deltagit i val hade partiet rätt att sända observatörer till vallokalerna. Tusentals medborgare anmälde sig. Sociala medier svämmade över av vittnesmål om valfusk. I Ryssland debatterades plötsligt en fråga som dittills hade hållits för självklar: Att valmyndigheterna fuskar.

I regionalvalet för några veckor sedan vann Jabloko mandat i Moskva, Pskov och Chabarovsk. Javlinskij är stolt, samtidigt som han understryker att det här bara är ett litet steg.

– Om ni frågar folk på Moskvas gator var stadsfullmäktige ligger har de inte en aning. I går kollade jag upp utskotten. Det finns inget budgetutskott! Moskvaduman är ett dekorativt organ, en imitation.

Trots detta deltog ni i valet.

– Man ska alltid delta i val. Alternativet är våld och blodsutgjutelse. I Ryssland är den saken viktig att förstå. Alternativet är i värsta fall ett inbördeskrig, att man glider tillbaka mycket långt från det civila samhället, från parlamentarism och demokrati. 

Under hela sommaren har Moskvabor demonstrerat mot valfusk och korruption. Kraven på att fängslade demonstranter ska släppas har delvis krönts med framgång. En sådan här aktivitet har vi inte sett på länge i Ryssland.

– Det är bra, men det är fortfarande bara aktivism. Journalister kämpar för andra journalister, artisterna kämpar för andra artister. Folk har inte förstått att man måste skapa politiska strukturer, politiska partier som kan påverka.

Tidigare uppmanade de andra oppositionsledarna till bojkott. Nu talade Aleksej Navalnyj i stället om att rösta smart.

– Att "rösta smart" är en felaktig strategi. Navalnyj uppmanade i praktiken folk att rösta på stalinister. Vad är det för skillnad mellan kommunisterna och Enade Ryssland? Alla är de för kriget i Ukraina och annekteringen av Krim. 

Boxning och Beatles

Javlinskij har en bakgrund som elitboxare i sin födelsestad, västukrainska Lviv. Två gånger blev han ukrainsk juniormästare i boxning, 1967 och 1968.

– Jag var 11 år då jag började boxas och 17 när jag slutade. Det har naturligtvis påverkat mig. Boxning handlar om att stå ut, att ha tåga. Cassius Clays (Muhammad Alis) princip: Dansa som en fjäril, sticka som ett bi. När du är i en situation som Jabloko är det en bra regel. 

Javlinskij lutar sig tillbaka och ler. 

– Jag hade två saker i min barndom: Boxning och Beatles. Vi lyssnade på dem på alla sätt vi kunde. Vi hade inga kassetter utan grammofonskivor gjorda på röntgenfilmer. De såldes i hemlighet på basaren och torg. Det var världen, det var livet, det var allt. Jag läste också samizdat (förbjuden dissidentlitteratur), Solzjenitsyn, Ginzburg. Men jag var ingen expert på det. De som öppnade världen för mig var Beatles, de gav mig ett gemensamt språk med resten av världen. 

Lviv, västra Ukrainas huvudstad, kallar Javlinskij sitt fosterland.

– Pappa satte mig i ukrainsk skola och sade: Om du äter ukrainskt bröd måste du kunna ukrainska språket. Jag hade ryska en gång i veckan, allt annat var på ukrainska. Jag talar och skriver antagligen bättre ukrainska än många ukrainska presidenter.

Javlinskij är en av de få ryska politiker som entydigt har fördömt annekteringen av Krim och den ryska krigföringen i östra Ukraina. Han kallar Rysslands politik i Ukraina ett brott rakt av.

– Minst 13 000 döda i Donbass, kanske fler. Det är kriminellt. Jag älskar Ukraina. Därför blandar jag mig inte i ukrainsk politik. För Ryssland har ställt till med något så förfärligt att man inte längre ska ge några som helst råd härifrån.

Ikon. Den ryska oppositionsledaren Grigorij Javlinskij har inte varit ordförande för liberala Jabloko sedan 2008. Men inom partiet är han fortfarande en ikon. Bild: Arthur Bondar for DN

Krimannekteringen fick ett brett stöd i Ryssland. Går det att tala kritiskt om den till en större publik?

– Ni ser ju att jag är vid liv. Jag reste 40 000 km under senaste presidentvalet och hade inga soldater ur Rosgvardija med mig som säkerhet. Det är inte sant att bara en liten krets av människor i Ryssland förstår detta. Om man träffar folk och håller ett öppet, hederligt samtal, så förstår de.

Många anser Ryssland aldrig blir en del av väst. Att dess auktoritära rötter är för djupa.

– Jasså? Det har jag inte märkt. Att Putin är auktoritär, det ser jag. Att Ryssland är ett evigt auktoritärt land ser jag inte alls. Ryssland är ett normalt, vanligt land. Med vanliga, trevliga människor. 

Kommer Ryssland att bli en demokrati under er livstid?

– När jag föddes år 1952 levde Stalin fortfarande. År 1985 kunde jag inte föreställa mig att kommunistpartiet inte skulle finnas om fem år. Jag är en människa som har levt under en tid av politiska under. Därför kommer jag alltid att vara optimist, till och med när det inte finns några skäl för det. 

Sin strategi tänker Javlinskij inte ändra på. 

– Att delta i val på nytt. Och på nytt. Och på nytt. Och sedan ringer Putin och gratulerar dig till valsegern, som han gjorde 2003. Och sedan ändrar de på resultaten i efterhand. Så går det till. Men det är som det är. Jag har inget annat land. Jag har ingen annan tid att leva i. Det här är mitt land och det här är den tid jag lever i. 

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning