Varför ropade du inte på hjälp? – Minderåriga sexbrottsoffer kan lamslås totalt

– Att offret fryser, lamslås eller underkastar sig är inte ett tecken på samtycke till sex, utan ett tecken på extrem nöd, skräck eller rädsla, säger Kirsi Porras, sakkunnig på Befolkningsförbundet. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Befolkningsförbundet förklarar i sitt färska expertutlåtande hur sexuella trauman påverkar unga. Ofta hindrar skamkänslor offren från att anmäla brottet.

"Min hjärna skrek att jag ska springa i väg, men min kropp fungerade inte som hjärnan befallde", lyder ett av svaren i rapporten.

Befolkningsförbundet har gett ut ett nytt expertutlåtande om hur sexuella trauman och övergrepp påverkar unga. Utlåtandet riktar sig främst till rättsinstanser, men ger också allmän information om hur minderåriga påverkas av övergrepp. Det ersätter det tidigare utlåtandet från 2006.

Sexbrottsoffer kan under rättsprocessen krävas på svar kring varför de inte skrek eller kämpade emot. Men det finns många olika sätt att reagera – de flesta våldtäktsoffer upplever ofrivillig frysning under övergreppet.

– Att offret fryser, lamslås eller underkastar sig är inte ett tecken på samtycke till sex, utan ett tecken på extrem nöd, skräck eller rädsla, säger Kirsi Porras, sakkunnig på Befolkningsförbundet.

Porras understryker att det är viktigt att både unga och vuxna förstår att det inte är ett medvetet beslut.

– Budskapet till de unga är: du reagerade så gott du förmådde.

Det är svårt att behandla frågor som handlar om kroppen om man inte förstår sig på gränser. Raisa Cacciatore, barnpsykiater, Befolkningsförbundet.

Tabubelagt ämne

De experter som har skrivit utlåtandet har alla lång erfarenhet av att jobba med unga sexbrottsoffer. Gemensamt för de flesta offer är att de har svårt att prata om övergreppen.

– Bara att föreslå polisanmälan för unga på mottagningen kan framkalla chock hos en ung person som råkat ut för långvariga övergrepp. Det kan vara en fullständigt omöjlig process för dem eftersom det kan framkalla traumat på nytt, säger Raisa Cacciatore, barnpsykiater och Befolkningsförbundets sakkunnigläkare.

I synnerhet mindre barn har svårt att sätta ord på det de upplevt eller självmant uttrycka vilja i en för dem förvirrande situation.

– Känslor av skam och skuld kan göra att offret dröjer med att anmäla brottet. Det här gör brottsutredningen mer krävande eftersom det är svårt att i efterhand få tekniskt bevis, säger häradsåklagare Leena Salovartio.

Både kriminalkommissarie Saara Asmundela vid Helsingforspolisen och häradsåklagare Salovaara säger att Befolkningsförbundets utlåtande ger dem mer förståelse för vad som är normalt beteende och en normal utveckling när det gäller unga.

– Vi förstår inte alltid hur ungdomarna går med på att följa med vuxna. Vi förstår inte det utan kunskap om barns utveckling. Ansvaret ligger alltid hos de vuxna i dessa situationer, säger Salovaara.

Polisen måste ofta ställa offret väldigt detaljerade frågor.

– Vi försöker förklara varför så att offret inte tror att vi lägger skulden på hen, säger kriminalkonstapel Asmundela.

"Tala om gränser redan med småbarn"

Enligt Raisa Cacciatore borde man tala om gränser när det gäller den egna kroppen redan med riktigt små barn.

– När diskussionen är bekant för barnet är det mycket lättare för barnet att i ett senare skede berätta om när gränsen har överskridits.

Cacciatore lyfter också fram vikten av sexualuppfostran redan i förskolan och i grundskolans första klasser.

– Hur vi talar om kön och kroppen är något som saknas i läroplanen. Det är svårt att behandla frågor som handlar om kroppen om man inte förstår sig på gränser.

Minderåriga har ofta svårt att alls veta vad som klassas som sexuellt utnyttjande.

– Därför har de svårt att svara på frågor om de råkat ut för det, säger Kirsi Porras.

Hon poängterar ändå att det är möjligt för unga som blivit offer för övergrepp att få hjälp och gå vidare i livet.

– Det är viktigt att lyssna på hur offret självt upplevt situationen. Det är viktigt att vuxna som misstänker övergrepp lyfter upp frågan till diskussion. Offret kanske väntar i några veckor med att berätta om händelsen.

Frysning är ett sätt för kroppen att skydda sig mot smärta.

Det är en biologiskt snabb, inprogrammerad reaktion som aktiveras i situationer som innehåller extrem rädsla i kombination med fysiskt tvång.

Under ett övergrepp tar kroppens sympatiska nervsystem över för att styra offrets beteenden till att överleva i stunden: kämpa, slåss, fly, eller spela död/frysa.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning