Varför mera forskning?

Till sist en stilla undran: Vem behöver 5G?

Utan att kunna ta ställning till nätdebatten, som jag på grund av min strålningskänslighet inte följer, vill jag ta upp några aspekter som blivit otydliga i de texter som hittills publicerats i HBL i fråga om 5G.

Torsten Fagerholm skriver i sitt svar till Christian Blom (HBL Debatt 19.11) att strålsäkerhetscentralen Stuk efterlyser vidare forskning. Hur kommer det sig då, att Stuk redan för ungefär tio år sedan lade ner sin mobilforskningsenhet, konstigt nog efter att dess chef Dariusz Leszczynski upptäckt cellförändringar i försökspersoners hud efter en timmes exponering för GSM-strålning? En fortsatt undersökning planerades, men fick inte finansiering.

Mobilföretagen har i åratal omhuldat uppfattningen att den enda verkan den högfrekventa strålningen har är en viss försumbar uppvärmning av huden. Denna uppfattning torpederades alltså av Leszczynskis undersökning.

Men om man envisas med uppvärmningsteorin, till vad behövs då mera forskning? Och varför skulle man skydda sig i bil och buss med handsfree om strålningen är så ofarlig?

Den svåra verkan av högfrekvent strålning gäller inverkan på kroppens elektriska system, främst hjärnans och hjärtats funktion. Detta förklarade Esko Sammaljärvi, läkare och fysiker, för mig redan 1990. Genom sina två utbildningar kunde han förstå sammanhanget.

Det som tillkommit sedan 1990 är all denna 3G-, 4G- och nu 5G-teknik, med ett signalinnehåll som efter hand blivit allt svårare för både människa och natur att tackla. Eftersom vi alla är elektriska varelser så länge vi lever utgår jag från att vi alla påverkas i någon mån.

Till sist en stilla undran: Vem behöver 5G? Fagerholm var inne på frågan i sin ledare en vecka före sin bredsida mot dumskallarna.

Disa Qvarnström, Kyrkslätt

Svar Stuks laboratorium för strålningsbiologi (cell-, vävnads- och molekylstudier) stängdes till följd av strypt statlig finansiering. Sedan 2013 koncentrerar Stuk resurserna på tydligt verifierbara hälsorisker (epidemiologiska radiologiska studier). Tyvärr har regeringens omilda behandling av universiteten skapat en lucka inom grundforskningen. Däremot deltar Finland i det internationella forskningsprojektet Cosmos (Cohort Study of Mobile Phone Use and Health).

Kritiska åsikter utgör grunden för vetenskapliga framsteg, en forskares primära uppdrag är att försöka hitta fel i sina egna teorier. Därför har vi skäl att lita på en helhetsbedömning av tusentals kvalificerade studier utförda över årtionden, som inte pekar på skadeeffekter från mobilstrålning.

Karl Poppers livsverk var att hjälpa oss avgränsa vetenskapen mot pseudovetenskapen. För att komma sanningen närmare måste vi göra testbara förutsägelser, då till exempel om skadeeffekter. Därav behovet av ständiga experiment och studier, samt säkerhetsmarginaler. Försöker man däremot bevisa en ny (eller gammal) tekniks totala och slutgiltiga "ofarlighet" så ger forskningen per definition aldrig definitiva svar. Fel ställda frågor – eller påståenden som inte kan avfärdas genom bevis – resulterar i teologiska evighetsdebatter.

Torsten Fagerholm, ledarskribent, HBL

Diskussionen om 5G är avslutad. Red.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning