Varför lyckas Sverige behålla 55-plussarna i arbetslivet?

Bild: Mostphotos

Många 55-plussare är taggade och motiverade att ge järnet i jobbet och lära sig nytt både professionellt och privat. Erfarenhet är det sällan brist på. Ändå pekar statistiken på ett systemfel eftersom omkring var tredje arbetslös arbetssökande i Finland är över 50 år, skriver Kjell skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren.

Erfarenhet åldras aldrig. Den bästa investeringen man kan göra är att upprätthålla sitt kunnande och fortlöpande lära sig nya färdigheter. Det förstnämnda påståendet håller streck om man också följer påstående nummer två.

Våra arbeten förändras kontinuerligt och för att hänga med gäller det att behärska både substansen och arbetsmetoderna. Den som kombinerar erfarenhet med uppdaterad kunskap har ett bra läge på arbetsmarknaden, oavsett ålder.

Under pandemin har den snabba övergången till distansarbete tvingat många att lära sig hantera program och tekniska lösningar som de inte behövt befatta sig med tidigare. Det positiva för framför allt många äldre arbetstagare har varit att de tack vare det påtvingade distansjobbet har stärkt sin tekniska kompetens på ett sätt som kan förbättra deras möjligheter att vara konkurrenskraftiga i sina jobb ett bra tag framöver.

Många 55-plussare är taggade och motiverade att ge järnet i jobbet och lära sig nytt både professionellt och privat. Erfarenhet är det sällan brist på. Ändå pekar statistiken på ett systemfel eftersom omkring var tredje arbetslös arbetssökande i Finland är över 50 år. Av de långtidsarbetslösa är cirka hälften över 50 år. Systemfelet gäller även ungdomsarbetslösheten, som är ett problem också i övriga Norden.

Jämfört med våra nordiska grannar är Finlands sysselsättningssiffror dystra och de har allvarliga konsekvenser för de offentliga finanserna och de individer som drabbas. För att finansiera den nordiska välfärdsmodellen krävs en hög sysselsättningsgrad. Alternativet är kroniska underskott och en ständigt växande skuldsättning. Insikten om att Finland riskerar att trilla ur den nordiska klubben när det gäller ekonomin borde inte ha kommit som en överraskning för den som bemödat sig om att ens kasta en blick på bnp-utvecklingen och skuldsättningen i Sverige, Norge, Danmark och Island.

I december tog regeringen i Finland till med krafttag och beslutade att den så kallade pensionsslussen ska slopas helt och hållet från och med 2025. Äldre arbetstagare i Finland har tack vare pensionsslussen fått inkomstrelaterat arbetslöshetsstöd ända fram till pensionen. Tröskeln för att säga upp äldre har varit låg, eftersom arbetsgivare vet att den uppsagda åtminstone får gå med en dräglig inkomst. Samtidigt har motivationen att skola om sig och söka nytt jobb varit låg för vissa som förlorat sina jobb. Resultatet av detta syns i statistiken.

Hur ska Finland då vända skutan? Som så ofta tidigare har vi en möjlighet att lära oss av Sverige där samhällsstrukturerna är motsvarande som i Finland. I Sverige är sysselsättningsgraden över 10 procentenheter högre än i Finland bland dem som är över 55 år. Arbetskarriären är också betydligt längre hos grannen i väster. Enligt Eurostat 2019 förväntas svenskarna jobba i snitt 42 år medan finländarna lägger hammaren på hyllan efter cirka 39 år. Sverige har därmed det högsta förväntade antalet arbetsår av alla EU-länder.

På ytan är skillnaderna mellan den finländska och svenska arbetsmarknaden för 55-plussare inte så stora. Både Sverige och Finland har en flexibel åldersgräns för pensionen, men i Sverige har åldern för att börja ta ut allmän pension sakta börjat skruvas uppåt, i fjol från 61 till 62 år. Gränsen höjs sannolikt till 64 år i början av 2026, när den allmänna riktåldern för full pension med rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg ökar till 67 år. Eventuellt höjs pensionsåldern i ytterligare ett mellansteg 2023, till 63 respektive 66 år. Sveriges förre statsminister Fredrik Reinfeldt fick många att höja på ögonbrynen när han för några år sedan föreslog 75 år som ny pensionsålder.

I Sverige har man rätt att stanna kvar på jobbet till 68 års ålder, från 2023 till 69 år. För att ytterligare uppmuntra de äldre att stanna kvar några år till har politikerna och Skatteverket lagt ut en mjuk kudde med sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år betalar arbetsgivaren enbart ålderspensionsavgift på 10,21 procent. Gynnsamma regler gäller även för de allt fler svenska 55-plussare som valt att utnyttja sina erfarenheter och kontaktnät för att starta ett eget företag.

Någon motsvarighet till pensionsslussen har aldrig funnits i Sverige – incitamentet att söka nytt arbete före pensionen är starkare än i Finland. Dessutom råder det brist på utbildad arbetskraft inom många branscher, vilket ger arbetsgivarna en drivkraft att hålla kvar de äldre så länge som möjligt. Begreppet förtidspensionering existerar inte i Sverige, däremot sjukskrivs arbetstagare för längre tid.

En sak som skiljer Finland och Sverige åt är de så kallade LAS-reglerna. LAS står för Lagen om anställningsskydd. Enligt huvudregeln skall den som senast anställdes också sägas upp först vid arbetsbrist. Arbetsgivaren får i dag göra undantag för två personer om antalet anställda är högst tio. En utvidgning av undantaget är på väg. LAS har fått mycket kritik för sina inlåsningseffekter och reviderades senast 2020, men regelverket ger äldre arbetstagare med lång erfarenhet ett skydd vid personalförändringar.

När det gäller vidareutbildning är den högsta åldern för studiestöd i Sverige 56 år och regeringen har föreslagit en höjning till 60 år. Stödet gör det enklare att oberoende av ekonomisk situation komplettera en högskoleexamen eller välja ett helt nytt yrke via yrkeshögskolan, som erbjuder en kombination av teori och praktik i samarbete med näringslivet. Systemet stimulerar till byte av yrkesuppgifter eller till och med en helt ny karriär vid mogen ålder.

Som en generell slutsats kan sägas att attityden till de äldres kunnande på arbetsmarknaden är avgörande för hur stor del av dem som fyllt 55 kan och vill kvarstå på arbetsmarknaden. Det är kunskapen, flexibiliteten, erfarenheten och viljan att samarbeta med andra som påverkar framgången på en arbetsmarknad i förändring. Staten kan bidra med ett regelverk som uppmuntrar till fler år i arbetslivet. Både Sverige och Finland har mycket att vinna socialt och ekonomiskt på ett förlängt yrkesliv.

Kjell Skoglund är vd för Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning