Varför inte lika höga protester som mot Cygnaeusflytt?

Bild: Wilfred Hildonen

Ett samhälle med stor social orättvisa vill vi inte ha.

Rörelsen Utbildningsstrejk Åbo önskar att Svenskfinland skulle protestera lika högljutt mot nedskärningspolitik och nedmontering av ett helt vällfärdssamhälle som mot den eventuella flytten av en lågstadieskola i Helsingfors. Det är naturligtvis begripligt att föräldrar och barn har starka känsloband till Cygnaeusskolan och att en dylik flytt väcker känslor – men då vore det också viktigt att se att nuvarande regeringspolitik innebär omstruktureringar och osäkerhet av sällan skådade mått på många olika plan i hela utbildningssektorn och i hela landet.

Omflyttningen av en lågstadieskola och nedmonteringen av välfärden befinner sig på olika skalor. HBL valde att ha en liten FNB-notis om den demonstration mot nedskärningarna som rörelsen Joukkovoima ordnade i Helsingfors den 12 mars – där över 8 000 demonstranter enligt polisens uppskattning deltog. Däremot rapporterade man om och följde upp demonstrationen mot flyttningen av Cygnaeusskolan på första sidan.

Den sittande regeringen driver igenom de största nedskärningarna inom utbildningen i Finlands historia. En halv miljard har skurits från utbildningen, vilket går stick i stäv mot utbildningsministerns uttalade tilltro till att det är utbildning och forskning som ska lyfta Finland.

Några få av de otaliga följder av regeringens sparprogram inom utbildningssektorn: Den subjektiva rätten till dagvård begränsas, vilket innebär ytterst prekära omständigheter för många barn och vilket de facto skapar en underklass av dem som inte får vara med på samma villkor. I skolorna blir klasserna större och lärarna blir färre, vilket särskilt drabbar barn med inlärningssvårigheter och särbehov. Yrkesskolorna har redan effektiverats över maxgränsen. Och i stället för en bredd i universitetsutbildningen satsar man nu på enskilda topprojekt. Nedskärningar i universiteten innebär i praktiken att jobb försvinner på ett sätt som underminerar den bredd som kännetecknar ett bra utbildningssystem.

När forskare funderar på varför den finländska skolan får så fina resultat i internationella jämförelser kommer de för det mesta fram till att det handlar om välfärdsstaten och den jämställdhet som välfärdssamhället lyckas skapa för olika barn med olika bakgrund, klass och förutsättningar. Dessa förutsättningar undergrävs i samma takt som välfärdsstaten urholkas. Utbildning utgör en utjämnande faktor. Skolan är det ställe där barn kommer in i samhället. Försämringar i småbarnsfostran och utbildning skakar om barns tillit till gemenskapen.

Ett samhälle med stor social orättvisa vill vi inte ha. Av jordens befolkning äger redan 1 procent 50 procent av alla tillgångar. Den politik som förs i dag i Finland innebär i praktiken inkomstöverföring: att ta från de som redan har lite och ge till dem som har mer. Det påpekar forskare om och om igen.

I höstas ledde Utbildningsstrejk Åbo den längsta ockupationen i finländsk universitetshistoria. Vi fortsätter agera nu i vår, och räknar med bättre uppföljning – utbildning på svenska i Finland torde höra till de kärnfrågor som HBL ska bevaka.

Katarina Jungar Barbro Nordling Branko Lampi Mari Lindman Antony Fredriksson Michaela Albrecht Åbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning