Varför får motion oss att må psykiskt bättre? Effekterna är störst för personer med låg självkänsla

Hur van en person är vid fysisk aktivitet är också avgörande för vilken typ av motion som får positiva effekter på den psykiska hälsan.Bild: Mostphotos

Om motion vore ett piller skulle det sälja i massor. Den gör oss friskare, starkare, piggare och gladare. För vissa tycks de positiva effekterna av fysisk aktivitet bli större – och nu försöker man förstå varför, hur och när motion får oss att må psykiskt bättre.

Att motion är bra inte bara för den fysiska hälsan utan även för den psykiska är något få ifrågasätter i dag. Men hur allt hänger ihop, varför träning får oss att må bättre även mentalt, är något som inte ens forskarna är helt säkra på. 

– Om man jämför med ett läkemedel kan man säga att motion är ett piller med universella effekter. Den påverkar så många stora system samtidigt. Därför är det också knepigt att förstå exakt vad det är som händer i kroppen, säger Magnus Lindwall, docent i hälsopsykologi vid Göteborgs Universitet, som bland annat har forskat på sambanden mellan fysisk aktivitet och depression och kognition hos äldre.

Fakta

Motionens effekter på psyket

+ Motion och träning kan hjälpa mot ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet, depression och stress. 

+ Genom magnetröntgen har forskarna kunnat se att hjärnan faktiskt växer vid fysisk träning. Både den vita och grå substansen ökar, framförallt de delar som har med vissa kognitiva egenskaper (exempelvis minne och inlärning) att göra. Speciellt märkbart är förbättringar av egenskaper som har att göra med att planera och fatta beslut – något som är viktigt till exempel vid bilkörning. Djurstudier visar också att minnet kan bli bättre.

+ Det är inte helt klarlagt varför motion har en positiv effekt på psykisk hälsa. Tidigare fokuserade man på kroppens endorfiner. I dag tittar man mer på signalsubstanser som serotonin och dopamin, och deras betydelse. Motion stärker också immunförsvaret, vilket även påverkar psyket.

Källa: 1177.se, Magnus Lindwall

Alla inte lika

En mängd olika faktorer samverkar i hur vi reagerar på motion, både psykologiska och biologiska, och för olika människor väger dessa faktorer olika tungt.

–  Mekanismerna är sannolikt inte samma för alla. Genom forskning försöker vi förstå för vilka och när fysisk aktivitet är kopplat till hälsa, säger Lindwall, och kallar det för en andra generationens forskningsfråga.

En slutsats man har kunnat dra är att de som uppnår en större förbättring i den psykiska hälsan genom motion, ofta är de personer som behöver effekterna bäst. Störst skillnad märks hos dem som tidigare varit inaktiva, de som mår psykiskt dåligt och personer med låg självkänsla.

–  Motion trycker på flera knappar samtidigt. Rent psykologiskt kan det faktum att man klarar av att göra något sunt, friskt och normalt vara jätteviktigt. 

Regelbunden motion

Hur van en person är vid fysisk aktivitet är också avgörande för vilken typ av motion som får positiva effekter på den psykiska hälsan. För den som har tränat mer krävs kanske en pulshöjande effekt, medan ovana motionärer till och med kan uppleva fysiskt och psykiskt obehag när pulsen höjs. Att alla ska satsa på Vasaloppet är knappast nödvändigt, säger Magnus Lindwall.

–  Regelbunden motion, kanske tre till fyra gånger i veckan kan vara rimligt. Går man från ett helt stillasittande liv krävs det ganska lite.

Vi människor är lata av naturen. Att träna är inte skönt för alla och ger därmed inte en direkt belöning

Magnus Lindwall tycker också att det är viktigt att man, till exempel i media, förmedlar en verklig bild av motion. 

– Det är inte alltid kul eller skönt att träna och motionera. De positiva effekterna kommer kanske inte omgående för alla. Men kom ihåg att det är värt det – åtminstone om man vill öka sannolikheten att leva länge och gott.

Motion på recept

Lindwall är positiv till att man skriver ut motion i stället för, eller som ett komplement, till medicin vid psykisk ohälsa. Men han säger att det skulle behövas tydliga riktlinjer.

–  Eftersom alla reagerar lite olika på motion kan det också vara svårt och lite tidskrävande att skriva ut fysisk aktivitet som medicin. Det skulle behövas större kunskap på det här området. 

Träning kan inte heller alltid vara ett förstahandsval. Patienten får inte vara i alltför dåligt tillstånd, och man måste tänka på att motion kan ta längre tid att verka jämfört med viss typ av medicin. Det är också viktigt att inte pressa på för hårt. För någon som mår dåligt kan det vara viktigt att bara komma ut, gå några få steg och sätta sig på en bänk till en början.

Motivationen knepig

Något man också försöker förstå med hjälp av forskning är hur människan hittar motivation. Hur mycket man än vet att motion får oss att må bättre och till och med kan förlänga livet, tycks det ändå inte riktigt hjälpa. Vi har helt enkelt lite svårt att pallra oss iväg till gymmet. Magnus Lindwall kallar det för tiotusenkronorsfrågan. Olika personer har olika drivkrafter till träningen, och att kartlägga olika individers motivationsprofil är ett viktigt steg för att skapa en hållbar motivation till träning. 

– Vi människor är lata av naturen. Att träna är inte skönt för alla och ger därmed inte en direkt belöning. Förstår man hur man kan få olika människor att bli motiverade har man löst en stor gåta. Just motivation till träning, och drivkrafterna bakom, är förmodligen den viktigaste frågan i området framöver, både gällande forskning och praktiskt arbete på fältet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00