Varför är 0,5 grader så katastrofalt?

Jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors.

Vi har under det senaste året sett ett ofantligt flöde av skrämmande klimatinformation eller klimatpropaganda (Peter Buchert) i HBL:s spalter. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av svar på nedanstående fråga med tanke på att vi förväntas satsa miljarder på en omställning i energisystemen för att undvika ytterligare uppvärmning:

Vilken är den mekanism som gör att en eventuell ytterligare uppvärmning på en halv grad från den nuvarande kanske en grad plötsligt blir katastrofal för människor och djur och därför motiverar detta extrema fokus på en obetydlig uppvärmning?

Svaret bör ställas i relation till att vi under ett dygn typiskt upplever temperaturvariationer på kanske 5–15 grader. Då jag går ut på vintern kan temperaturskillnaden min kropp upplever vara 40–50 grader och ute i naturen ligger årsvariationen på 50–60 grader, det vill säga hundra gånger större än den lilla uppvärmning man politiskt påstår sig försöka undvika.

Svaret bör även ställas i relation till att jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors. Om jag vill bo i Helsingfors och vill tillbaka till en äldre tids klimat kan jag göra det genom att flytta till en lägenhet nära toppen av någon modern skyskrapa i Helsingfors eftersom temperaturen sjunker ungefär en grad för varje hundra meter ökande höjd.

Lars Silén fysiker, Esbo

Svar FN:s klimatpanel IPCC beräknade förra hösten vilken skillnaden blir om den globala medeltemperaturen stiger med 1,5 eller med 2 grader jämfört med förindustriell tid. Vi talar alltså om global medeltemperatur över decennier som indikator för klimatet – inte om vädervariationer på en given plats en given dag eller om generella skillnader mellan helsingforsiskt havs- och tavastländskt inlandsklimat.

Som Lars Silén skriver har medeltemperaturen ökat med ungefär 1 grad sedan förindustriell tid. Det beräknas inte längre finnas någon chans att dämpa ökningen till mindre än 1,5 grader, tvärtom väntas vi vara där mellan 2030 och 2052 om växthusgasutsläppen fortsätter i samma takt. IPCC-rapporten granskar uttryckligen skillnaden mellan 1,5 och 2 grader, de två siffror som nämns i Parisavtalet.

Några beräknade skillnader mellan 1,5 och 2 grader för miljön är att förlusterna i biodiversitet och ekosystem blir mindre, hälften så många arter får svårt reducerade utbredningsområden, färre arter dör ut och havsförsurningen dödar 70–90 procent av varmvattenskorallerna vid 1,5 grader mot 99 procent vid 2 grader.

Direkta konsekvenser för människan är att förlusterna i fiskbeståndet blir bara hälften så stora, havsytan beräknas stiga tio centimeter mindre och äventyra tio miljoner färre människors liv, jordbruket och livsmedelssäkerheten drabbas lindrigare, hälsoeffekterna blir lindrigare, insektsburna sjukdomar sprider sig inte lika mycket. 1,5 är också klart bättre ur ekonomiskt och säkerhetsperspektiv.

Det finns ändå ingen entydig och dramatisk gräns mellan just 1,5 och 2 grader, och inte heller någon annanstans på temperaturskalan. Tvärtom gäller att konsekvenserna förvärras för varje tiondels grad som klimatförändringen fortskrider. Vi ser redan konsekvenserna och anpassar oss till dem, och ju längre klimatförändringen fortgår desto svårare och mer komplexa blir följderna. En del blir oåterkalleliga.

Många växter och djur förmår inte anpassa sig till en snabb klimatförändring och kan inte kan flytta till miljöer med gynnsammare klimat. Människor som inte kan anpassa sig flyttar ändå, med alla de sociala och politiska konsekvenser det medför. Klimatförändringen utformar sig olika på olika håll i världen och förödelsen blir värst och migrationstrycket störst där samhällena har sämst anpassningsförmåga.

Vidare är det möjligt, om än inte säkert, att uppvärmningen någonstans mellan 1,5 och 2 grader orsakar en oåterkallelig smältning på delar av Grönland och Antarktis med ytterligare oanade konsekvenser.

I Finland anser bland annat sju av åtta riksdagspartier, näringslivet EK och fackrörelsen att vi ska sikta på att bromsa uppvärmningen till 1,5 grader och jobba för samma mål i EU och globalt även om det kostar pengar. Ohejdad kostar klimatförändringen människan mångfalt mer, också mätt bara i pengar.

Peter Buchert journalist, HBL

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03