Vårdreformen skrotar skolornas möjligheter att stödja och hjälpa barn

Bild: Wilfred Hildonen

Vi måste ta allvarligt på de alarmerande signalerna som kommer från skolor, social- och hälsovården och polisen när det gäller ungdomars välbefinnande.

I lagförslaget för reformen för social- och hälsovården föreslår man att elevvården överförs från bildningsväsendet till landskapen. Förändringsförslaget har fått enormt mycket kritik. Bland de som skarpt har motsatt sig förslaget är Kommunförbundet, städer och kommuner, Barnombudsmannen, Mannerheims barnskyddsförbund, Bildningsarbetsgivarna Sivista, Finlands gymnasistförbund rf, undervisningssektorns fackorganisation OAJ, Psykologförbundet och Skolkuratorförbundet.

Den ansedda psykologiprofessorn Lea Pulkkinen och pedagogikprofessorn Marja-Kristiina Lerkkanen har offentligt uttalat sig att förslaget inte tar hänsyn till grundlagen och avtalet om barnens rättigheter. Utvärdering av hur det påverkar barnen har heller inte gjorts. Alla ovannämnda organisationer vill att elevvården stannar kvar hos kommunen och förblir nära elever och lärare.

Elevvårdens resurser är redan nu på bristningsgränsen och oron för barnens och ungdomarnas välbefinnande har ökat under de senaste åren. Marginalisering, mobbning, mentala problem och beteendestörningar förekommer hos barn redan i ung ålder och deras antal har ökat. Många elever behöver elevvårdens stöd för att klara av skolan och behålla sin livskontroll.

Vi måste ta allvarligt på de alarmerande signalerna som kommer från skolor, social- och hälsovården och polisen när det gäller ungdomars välbefinnande. De elever som har ökande frånvaro från skolan och man inte ens får kontakt med har ökat. Marginalisering, mobbning och våld kräver förebyggande åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Genom att förstärka elevvården som en del av skolans vardag kan man också reagera och ingripa om något händer.

Elevvårdens betydelse för både elever och lärare är mycket viktig. Vi har inte råd att avskilja elevvården från skolorna, där den mest behövs. Risken är att även samarbetet mellan lärare, kuratorer och psykologer minskar, vilket inte är barnen till fördel. Om kuratorn och psykologen inte är så lätta att kunna träffa höjs tröskeln för att få stöd och hjälp.

Överföringen av elevvården till landskapen undergräver skolornas förmåga att stödja elever och att minska mobbning och våld. Lärare har ofta begränsade resurser för att hantera dessa krävande situationer. Den kommande social- och hälsovårdsreformen skulle också lämna kommunerna i en helt ohållbar situation.

Kommunernas ekonomi är redan i en svår situation och förändringen av finansieringen som ingår i reformen skulle ytterligare försvaga den. Detta skulle oundvikligen leda till nedskärningar också i undervisningen.

Skolpsykologer och kuratorer för elev- och studentvård behövs i skolor, nära elever och lärare. Att flytta studentvården till landskapen skulle försvaga möjligheterna för barn och ungdomar att få stöd i ett tidigt skede. När coronapandemins begränsningar länge har påverkat barn och ungdomars dagliga liv måste det förebyggande stödet förbättras och inte äventyras.

Mia Laiho, medicine doktor, riksdagsledamot (Saml), Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning