Vårdreformen på 3 minuter – det här behöver du veta

Varför görs en vårdreform? Vem anser vad? Vad blir skillnaden för en invånare? Det kan du läsa på tre minuter här.

1. Hur märker jag som medborgare om den nya modellen med 18 landskap och fritt vårdval införs?

Om reformen går igenom, kommer den första förändringen vara att det införs ett nytt val.

I varje landskap väljs ett fullmäktige med 59-99 ledamöter. Det ska bestämma hur och var det finns vård, vilka bolag som får komma med och vad landskapet producerar själv. Lanskapet sätter också prislappar på alla tjänster.

Det följande steget man ser blir troligen fler kundsedlar. Kundsedlar kan fås för enskilda tjänster som fysioterapi eller en starroperation – fasta tjänster med ett fast pris som landskapet bestämt, men där man får välja själv vilken terapeut eller läkare man går till.

Senare öppnas möjligheten att välja en egen vårdcentral. Den kan vara offentlig eller privat. Är man inte nöjd får man byta efter sex månader. Om man flyttar kan man också byta. Väljer man inget bestämmer landskapet vårdcentral för en.

Det sista steget blir att man får välja tandvårdscentral. Också där kan man välja offentligt eller privat till samma pris.

När det här infaller beror på hur länge riksdagen behandlar lagarna. Planen är tillsvidare att man får välja vårdcentral 2021 och tandvårdscentral 2022, men det kan bli senare.

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

2. Vad är det för mål regeringen vill uppnå?

Här är de mål som regeringen nämner i regeringsprogrammet:

• Hållbarhetsgapet, det vill säga den framtida kostnadsökningen jämfört med bärkraften i den offentliga ekonomin, vill man krympa med 10 miljarder fram till 2030. Vårdreformen ska stå för 3 miljarder. Vården får alltså bli dyrare, men inte i en lika snabb takt som nu.

• Klyftorna mellan olika medborgares hälsa och tillgång till vård ska minska, och vårdstigen ska hålla ihop - socialvården ska passa ihop med hälsovården, och primärvården med specialistvården utan att man faller mellan stolarna.

• Finansieringen ska ske genom en enda kanal, inte flera som nu.

• Datasystemen och digitaliseringen ska uppdateras.

Riksdagens grundlagsutskott (medlemmarna på bilden) kunde den första juni presentera sitt utlåtande om vårdreformen. Nu ger regeringen sitt svar. Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

3. Vad är den huvudsakliga kritiken mot vårdreformen?

Den största kritiken kan delas i tre teman: vårdkvalitet, pengar och demokrati.

Kritikerna säger att regeringen inte kommer att uppnå sina utstakade mål.

Vården först: Ett mål är ju att jämna ut hälsoklyftor och förenkla vårdstigen. Men en del experter, särskilt på socialsidan, oroar sig för att modellen bara styckar upp den på ett nytt sätt. Vårdcentralerna kan inte ha sådana socialtjänster som kräver myndighetsansvar. Då blir det uppdelat mellan vårdcentral och myndighet.

För skolelever kan skolans tjänster styras av kommunen medan andra social- och hälsovårdstjänster styrs av landskapet. Och så finns primärvården och specialistvården också på olika ställen.

Hur, och om, det här lapptäcket ska sys ihop via planering och datasystem vet vi inte i förväg.

När marknaden öppnas vet man inte heller hur rättvist det blir i hela landet. I städerna väntas det finnas stort utbud av företag jämfört med i glesbygden.

Pengarna, och målet att spara tre miljarder, har varit ett jättestort frågetecken också i expertrapporter från regeringens ekonomiska råd och statens forskningscentral VATT, bland annat. Spara kan man visserligen alltid – det är bara att skära i statens budget – men om det sedan räcker till för att vårda alla sjuka är en annan femma.

Demokratifrågan har varit het framför allt i Nyland, där det bor över 1,6 miljoner människor som får 99 fullmäktigeledamöter, medan landskap med bara några tiotal tusen invånare har 59 ledamöter. Enskilda kommuners representation är inte garanterad. Helsingfors har som stor stad protesterat mot att räddningstjänst och näringsfrågor skulle flyttas bort från stadens beslutsfattare.

En demokratinöt är också att landskapen inte får samla in någon skatt, och kan alltså inte påverka sina inkomster. Risken är att landskapsvalet inte intresserar folk, och att valdeltagandet blir lågt.

Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

4. Hur ser det politiska spelet ut?

En hård politisk dragkamp inom regeringen har präglat den modell som regeringen föreslår.

I början sade regeringsprogrammet bara vilka mål man hade, och att "högst 19 områden" ska ha ansvar för vården.

Men på hösten 2015 blev det kris mellan Centern och Samlingspartiet. För Centern, som har stort stöd på landsbygden men mindre i städerna, var det viktigt att införa en landskapsförvaltning. För Samlingspartiet, som vill ha så lite byråkrati som möjligt men mer valfrihet och öppnare marknad, var det viktigast att hålla förvaltningen liten och vårdmarknaden så öppen som möjligt.

Under en svår krisnatt i november 2015 kom man fram till ett avtal: Om Centern får sina 18 landskap, så får Samlingspartiet införa valfrihet i vården, med privata vårdbolag med på startlinjen.

Sedan dess har det här avtalet utgjort "terrorbalansen".

När vårdreformen nu behandlas i riksdagen beskyller dessutom regeringen och oppositionen varandra: Oppositionen anser att regeringspartierna gör allt för att skynda på lagarna, medan regeringen beskyller oppositionen för att söla i utskotten.

En tredjedel av de tillfrågade tycker det är viktigt att vårdreformen blir klar redan under den här valperioden. Resten tycker inte det, eller svarar ingetdera. Bild: Lehtikuva/Anni Reenpää

5. Varför ska vården göras om över huvud taget?

Mycket fungerar bra i Finlands vårdsystem, som är rätt kostnadseffektivt.

Men många kommuner är belastade av vårdkostnader, särskilt då befolkningen åldras. Ett annat dilemma är varierande tillgång – på vissa håll är det lång kö, på andra håll inte. Om systemet är trögt eller splittrat hinner människor bli sjukare, och det blir dyrare.

Ett tredje dilemma som regeringen pekat på är att pengar går via flera kanaler – dels till kommunerna, dels till FPA som ersätter privat vård. Dessutom finns det företagshälsovård, men det ska inte vårdreformen ändra på.

Flera regeringar har försökt skapa större vårdområden för att jämna ut tillgång och kostnader, och de två senaste regeringarna har försökt göra en enklare penningström att hålla koll på.

Att tvångsfusionera kommuner stöter på grundlagsproblem. Nu försöker regeringen införa en ny landskapsnivå, där 18 landskap ska sköta vården, men också ta över uppgifter som i dag sköts av regionalmyndigheter, som räddningsverk, miljötillstånd och vissa näringstjänster.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00