Vårdkvalitet ska mätas, också på svenska

Bild: Arkiv/Nina Ahtola

Den nakna kejsaren! Det är associationen när det blir klart att vårdreformen inte innehåller resurser eller verktyg för att mäta vårdens kvalitet – trots att vi medborgare behöver verktyg när vi ska välja vårdproducent. Ett kvalitetsmått är vård på svenska.

Tankesmedjan Magmas färska pamflett om vård och kvalitet visar tydligt att Finland är på efterkälken när det gäller kvalitetsregister inom vården. Samtidigt pekar den ena skribenten, Björn Sundell, på att de tusentals sidorna i lagpaketen kring vård- och landskapsreformen varken innehåller miniminivåer, resurser eller verktyg för att mäta kvaliteten.

Det är verkligen något att förundra sig över eftersom ett av vårdreformens mål är att vården ska bli mera effektiv – då spelar kvaliteten givetvis en viktig roll – samtidigt som valfriheten innebär att vi patienter ska få välja vem vi anförtror vår vård. Då behöver vi kunna jämföra olika vårdproducenter. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott förutsätter ändå i sitt färska betänkande att möjligheterna att mäta vårdens kvalitet utvecklas och att informationen om det ska vara tillgänglig.

I och kring vårdreformen talas det ändå mycket om vårdens kvalitet. Landskapen som i framtiden ska ansvara för vården förväntas följa upp och rapportera också om kvalitet – men verktygen saknas alltså. Enligt pamfletten kommer vi därför inte att veta om reformen har förbättrat vården eftersom det inte kan mätas. Målet att bromsa kostnadsökningen med 3 miljarder fram till 2030 går däremot bra att mäta.

I Sverige började kvalitetsregistren utvecklas redan på 1970-talet och i dag är Sverige det land som har kommit längst på det här området. Det började som ett frivilligarbete inom landstingen, nu är registren nationella. Kvalitetsregister finns också i Norge och Danmark och Storbritannien. Det fria vårdvalet i Sverige har lett till för patienterna mer lättfattliga versioner i databasen Öppna jämförelser.

I Finland har vi olika slags interna mätare, och det finns också register som är ett slags nationella kvalitetsregister, till exempel Njurregistret och Implantatregistret. Det handlar om specialiserad vård. Men på det hela taget är arbetet ännu i sin linda, särskilt inom primärvården. För ett år sedan fick Institutet för hälsa och välfärd (THL) resurser för pilotprojekt och ska utarbeta ett förslag till hur nationella kvalitetsregister kunde se ut. Nu jobbar man med diabetes, reuma, prostatacancer, hjärtinfarkter och hiv. Det är utmärkt att arbetet har kommit i gång, men Pia-Maria Jonsson från THL påpekar att registren inte kan stampas fram med en snabb tidtabell.

Kvalitetsmätare är viktiga både för vårdproffs och för patienterna. För läkare, sköterskor och annan personal handlar det om vad som effektivast sköter och botar sjukdomar. För patienter handlar det i framtiden om att kunna välja rätt vårdproducent. Främst gäller det då primärvården, som ännu är väldigt splittrad både vad arrangörer och medicinska problem beträffar. Nu är det ju ännu kommunerna som står för den offentliga vården och inom primärvården handlar det om allt från förkylningar och sår till sjukdomar som kräver specialiserad vård.

Kvalitet kan mätas genom till exempel kötider, avstånd till vården och hur man som patient har blivit bemött, vilket också har betydelse för den medicinska vården. Och genom språket, som är en viktig kvalitetsmätare.

I det tvåspråkiga Finland ska vi behandlas på lika grunder, oberoende av modersmål. Vi vet att det i dag inte fungerar i praktiken, särskilt inte inom vården. Men så länge vi inte har mätare, är det lättare att låta bli att se att problemet existerar och intala sig att lagen följs.

När valfriheten förr eller senare blir ett faktum blir kvalitetsmätningen särskilt viktig. Konkurrensen mellan vårdproducenterna blir hård och då behöver vi som ska välja fakta om kvaliteten. Vi måste kunna göra välgrundade val när hälsan står på spel och alla vårdproducenter påstår sig vara bäst.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning