Vårdfacken Tehy och Super utlyser övertidsförbud

Tehy har 160 000 medlemmar, och är vårdbranschens största fackorganisation. Super har mer än 90 000 medlemmar som arbetar både inom den offentliga och den privata sektorn. Bild: SPT/Linnea de la Chapelle

Fackförbund inom vården protesterar mot regeringens förslag om försvagat uppsägningsskydd. Enligt förbunden finns det risk för att arbetstagare sägs upp på svaga grunder. Ekonomer anser däremot att förslaget skulle vara bra för sysselsättningen och produktiviteten.

Från och med onsdagen råder övertidsförbud och förbud mot att byta arbetsskift för Social–och hälsovårdens fackorganisation Tehy och Finlands närvårdar– och primärskötarförbund Super. Orsaken till protesten är regeringens förslag om att försvaga uppsägningsskyddet i företag som sysselsätter högst 20 personer. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL har också meddelat att de inför övertidsförbud i början av oktober på grund av samma reform.

Enligt förbunden sätter förslaget arbetstagare i en orättvis situation beroende på arbetsgivarens storlek.

– Vi kan inte godkänna att anställningstryggheten för våra medlemmar försvagas på det här sättet, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Enligt regeringen skulle ett försvagat uppsägningsskydd öka sysselsättningen men enligt Tehy stöder varken forskning eller expertutlåtande det. Enligt Vesa Vihriälä, verkställande direktör vid Näringslivets forskningsinstitut Etla är bevisen för hur ändringen skulle påverka sysselsättningen oklar, men han ser ändå klara fördelar med förslaget.

– Reformen kan hjälpa långtidsarbetslösa och andra som har svårt att bli anställda att hitta jobb. Om man lättare blir av med personer som inte uppfyller kraven som ställs för uppdraget, så vågar arbetsgivare också ge dem en chans och anställa dem, säger Vihriälä.

Vihriälä tror att fler arbetstagare får en andra chans om uppsägningsskyddet försvagas.

– Vi ekonomer anser att ett försvagat uppsägningsskydd också skulle leda till en ökad produktivitet. Arbetsgivaren skulle ha bättre möjligheter att byta ut personalen. I det långa loppet skulle det påverka landets ekonomi positivt.

Samma villkor för alla

Fackförbunden ställer sig också kritiskt till att lagändringen bara skulle beröra små företag som sysselsätter högst 20 personer. De vill att samma villkor ska gälla för alla. Vesa Vihriälä på Etla förstår kritiken och säger att det förstås är optimalt om alla behandlas lika, men samtidigt förstår han också hur regeringen tänker.

– I små företag är riskerna som en enskild arbetstagare medför betydligt större än i ett stort företag. I ett företag med bara några anställda leder en sämre arbetstagare till en relativt sett större skada än i ett stort företag där man kan kanske han hitta nya arbetsuppgifter för personen i fråga, säger Vihriälä.

Med en sämre arbetstagare syftar Vihriälä på en person som inte riktigt klarar av sina arbetsuppdrag eller som på något sätt stör de andra arbetstagarnas arbete.

Dålig lagberedning

Fackförbunden anser däremot att regeringen inte har några vettiga belägg för att genomföra reformen och det finns ett brett motstånd, säger Jonny Smeds som jobbar med kommunikation vid Finlands fackförbundscentralorganisation FFC.

– Förändringar i arbetslagstiftningen brukar beredas tillsammans med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Nu har regeringen gjort ganska många förändringar på eget bevåg utan att föra dialog med arbetsmarknadsorganisationerna, säger Smeds.

I samband med konkurrenskraftavtalet sade regeringen att de inte skulle försämra anställningsvillkoren ytterligare. Det löftet anser flera förbund nu att regeringen brutit.

Vihriälä håller med om att regeringen motiverat reformen ganska ensidigt då de endast betonat den positiva inverkan på den totala sysselsättningen. Han tycker ändå att politikerna har rätt att fatta beslut utan att diskutera med fackförbunden.

– Jag hör till dem som anser att det i en parlamentarisk demokrati ska vara möjligt för regeringen att driva igenom de reformer den vill, speciellt då den har majoritet. Under en bra lagberedning hör man förstås alla parter, men förbund kan inte ha en vetorätt för lagförslag.

Kaos på sjukhusen

Förslaget har lett till konflikt och Tehy och Supers medlemmar utför endast sina ordinarie arbetsskift, men de går inte med på övertidsarbete eller skiftesbyten fram till midnatt på fredag. Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen kommer protesten att leda till problem på sjukhusen som bygger på att anställda flexar arbetstider.

– Patientsäkerheten är enkom på arbetsgivarens ansvar. Det är väldigt oroväckande att sådana här arrangemang där vi endast utför ordinarie arbetsskift leder till så stora problem. Det bevisar att vi har för små resurser och visarhur mycket de anställda verkligen flexar. Resursbristen är ett annat stort problem som beslutsfattarnaborde ta tag i.

Rytkönen hoppas att regeringen drar tillbaka sitt förslag som enligt henne är problematiskt både på ett juridiskt plan och då det gäller jämlikhet. Vesa Vihriälä hoppas också att regeringen och fackförbunden snabbt hittar en kompromiss.

– Överenskommelser är alltid bättre än gräl, speciellt då grälen påverkar helt andra insatser. Det här är en politisk protest men nu påverkar den arbetsgivarna.

Regeringens lagförslag

Regeringen vill försvaga uppsägningsskyddet för företag med under 20 anställda.

Enligt regeringens förslag ska arbetsgivare få säga upp arbetstagare på lindrigare grunder än nu, till exempel om man inte sköter sitt jobb eller försvårar verksamheten för företaget.

Arbetstagaren måste bli varnad innan uppsägning men arbetsgivaren är inte tvungen att erbjuda andra arbetsuppgifter i stället för det befintliga arbetet.

Målet enligt regeringen är att göra det lättare att anställa personer och öka sysselsättningen.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39