Vårdersättning räknas ut för alla finländare – men utan information från sjukjournaler

Forskare vid Institutet för hälsa och välfärd THL tar som bäst fram koefficienter för olika faktorer som ska räknas in i kapitationsersättningen. När modellen träder i kraft är det Folkpensionsanstalten som med olika registersökningar ska räkna ut summan som vårdcentralerna får för varje patient. Information om patienternas individuella ersättning ska ändå inte nå vårdcentralerna. Bild: Lehtikuva/Milla Takala

Kön, ålder, om man är arbetslös eller inte samt sjukdomar som bland annat diabetes, astma och cancer. Det är faktorer som avgör hur stor ersättning vårdcentralerna ska få för varje enskild patient. För alla finländare räknas individuella koefficienter – men exakt hur det ska gå till och om uppgifterna registreras någonstans är oklart.

De senaste dagarna har diskussionen om kapitationsersättning gått het. Det handlar om den summa som vårdcentralerna efter vårdreformen ska få för varje enskild patient, oberoende av om vårdcentralen drivs av ett privat bolag eller landskapet.

För varje finländare räknas en individuell ersättning ut – som följer med patienten – och det har upprört många. Ordet poängsättning har använts och frågor om integritetsskydd väckts. Bland andra dataskyddsombudsmannen har reagerat.

På torsdagen kallade så Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd till presskonferens med avsikten att förklara kapitationsmodellen och rätta till vad de anser vara missförstånd i debatten.

Fakta

Så räknas ersättningen ut

Från 2021 ska finländarna fritt kunna välja vårdcentral oberoende av om den är offentligt eller privat driven. Centralt i valfrihetsmodellen är den så kallade kapitationsersättningen.

2/3 av den ersättning som en vårdcentral får per patient är fast. Kön, ålder, sysselsättningssituation samt sjukdomar som FPA ger specialersättning för är tänkta att ge olika koefficienter som sammantaget bildar det som kallas kapitationsersättning.

1/3 av ersättningen till vårdcentralen kan landskapet, som har ansvar för vården, bestämma över själv.

Koefficienterna ska vara desamma i hela landet och slås fast av regeringen utgående från THL:s forskning. Faktorerna som vägs in kommer sannolikt att blir mer detaljerade efter hand.

För alla räknas individuella koefficienter ut, men jämlikhet betonas så att exempelvis alla 56-årig kvinnor i arbete med astma ska hamna i samma kategori.

Sjukdomar FPA betalar ut specialersättning för är till exempel diabetes, astma, reumatism, neurologiska sjukdomar, cancer, svåra psykoser samt hjärt- och kranskärlssjukdomar.

Syftet är, enligt experterna på plats, att vårdcentralerna så exakt som möjligt ska ersättas enligt vilka patienterna och deras vårdbehov är. Det här ska förhindra att vårdcentralerna börjar locka till sig så friska patienter som möjligt och i stället undvika dem som är sjukare.

Kapitationsersättningen är enligt Marina Erhola, överdirektör på Institutet för hälsa och välfärd THL, central i valfrihetsmodellen.

– Det är mycket viktigt att alla individer garanteras jämlika förutsättningar till valfrihet oberoende av sjuklighet, och att alla är välkomna på vårdcentralen oberoende av vilka sjukdomar de har, säger hon.

Inte sjukjournaler

Kirsi Varhila, överdirektör på Social- och hälsovårdsministeriet, är noga med att betona att de enskilda vårdcentralerna inte får information om vilken summa enskilda patienter har med sig, och ordet poängsättning vill hon inte att ska användas alls.

Samtidigt är det tydligt att rätt mycket ännu är öppet – och att tidtabellen är stram. THL:s forskare tar fram en modell som regeringen ska godkänna, och tanken är att det ska ske före årets slut.

Men hur ska då ersättningen räknas ut? Jo, olika faktorer vägs in enligt koefficienter som THL räknat ut. I ett första skede handlar det om kön, ålder, om man arbetar eller inte samt om man får Folkpensionsanstaltens specialersättning för läkemedel som betalas vid vissa sjukdomar.

Kvinnors koefficient blir lite högre än mäns, eftersom kvinnor i regel använder sjukvårdens tjänster mer och högt blodtryck ger en lägre koefficient än till exempel diabetes – för att ge några exempel.

– Sjukjournaler går man inte in i, betonar Marina Erhola.

Enligt Unto Häkkinen, forskningsprofessor på THL, är meningen ändå att alla ska landa i en så exakt kategori som möjligt. Information från till exempel cancerregistret kan därför senare komma att tas med, likaså utbildningsnivå samt om man bor ensam eller inte. Uppgifter om ärftliga sjukdomar menar Häkkinen ändå knappast kommer att ingå.

Försäkringsavgift

När en patient skriver in sig på en vårdcentral meddelar vårdcentralen det till landskapet, som ber Folkpensionsanstalten räkna ut patientens koefficienter och kapitationsersättningen som landskapet sedan betalar till vårdcentralen. Den uppdateras sedan kanske en gång per år.

Vårdcentralen får pengarna som en klumpsumma – alltså inte specificerat per patient.

– Det här innebär inte att en patient får service för en viss summa, utan det handlar om en slags försäkringsavgift som betalas till serviceproducenten, säger regeringsrådet Pekka Järvinen.

Det är Folkpensionsanstalten som plockar informationen från olika redan existerande register. Något nytt menar FPA inte ska behöva skapas, men om så ändå görs betonar Marina Erhola att alla har rätt att kontrollera vilka uppgifter som finns om en.

Ett av frågetecken som också kvarstår är om och hurdan information från företagshälsovården som kan räknas in.

Det är en väsentlig faktor. 1,8 miljoner finländare omfattas av företagshälsovård, och det påverkar sannolikt i hur hög grad man använder vårdcentralens tjänster. Samtidigt varierar omfattningen av företagshälsovården betydligt vilket också påverkar vårdbehovet.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46