Varannan finlandssvensk ungdom upplever klimatoro

Oron för klimatet är speciellt hög bland kvinnor som studerar i huvudstadsregionen. Arkivbild. Bild: Catariina Salo/SPT

Klimatförändringarna väcker oro hos många unga. I ett försök att hjälpa de unga att hantera oron kommer Skärgårdshavets Unesco biosfärområde att börja samarbeta med skolorna.

En färsk kartläggning visar att ungefär hälften av de finlandssvenska ungdomarna på andra stadiet upplever ganska hög eller hög klimatoro.

Kartläggningen har gjorts av Åbo Akademi i samarbete med Skärgårdshavets Unesco biosfärområde.

Oron över klimatet är högre bland kvinnor, speciellt bland dem som studerar i huvudstadsregionen. Trots det är klimatångest i klinisk bemärkelse ändå ovanligt bland unga.

Från Åbo Akademis håll betonas vikten av att skilja mellan oro och ångest. Oro är den tankemässiga delen då man handskas med någonting som upplevs hotfullt. Ångest däremot ger både psykiska och fysiska besvär som kan påverka livskvaliteten.

"Orsaken till att vi i kartläggningen påträffade främst oro, inte ångest, kan bero på att vi i Finland inte ännu har upplevt mera drastiska konsekvenser av klimatförändringarna, som exempelvis vidsträckta hotande bränder eller massiva översvämningar", säger Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi, i ett pressmeddelande.

Samarbete med skolor och pedagoger

Då unga finlandssvenskar känner oro på grund av klimatet handlar det enligt kartläggningen främst om oro för djur och natur, framtida generationer och människor i fattiga länder.

Överlag då unga oroar sig för olika frågor är klimatförändringar på tredje plats som orsakare. Mest oro skapar framtiden, efterföljt av skolan och betygen, bland unga.

En aspekt som väcker intresse bland forskarna är att ungdomarnas olika sätt att hantera oron verkar ha olika stark påverkan på den grad av oro de känner.

"Det visade sig att ju mer ungdomarna fokuserade på att försöka hitta lösningar på klimatproblemen, desto mer oro tenderade de känna. En annan copingstrategi där man hade inställningen att det kommer att lösa sig, att till exempel beslutsfattare och forskare har en plan, visade däremot inget samband med klimatoro", säger Laine.

Den minst frekventa copingstrategin där den unga undvek, förminskade och distanserade sig från klimatproblematiken visade ett negativt samband med klimatoro.

"Ju mer defensiv, desto mindre klimatoro känner man. Det är inte ofta vi ser såhär tydliga olika samband", säger Laine.

Eftersom skolan anses ha en viktig roll i att sprida kunskap om klimatförändringarna har Skärgårdshavets Unesco biosfärområde beslutat att samarbeta med skolor och pedagoger. Genom samarbetet hoppas man kunna hitta lösningar för att stödja de ungdomar som känner klimatoro.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning