Var sjätte matportion kastas bort – så mycket mat slänger finländarna

Sjutton procent av all världens mat landar i soporna, enligt en FN-rapport. Siffran inkluderar den ätliga mat som går till spillo och oätligt bioavfall som bananskal och kaffesump. Trots att det egentliga matsvinnet är mindre är det ekologiskt och ekonomiskt slöseri med resurser. Bild: Kristoffer Åberg/HBL-arkiv

Sjutton procent av all mat i världen kastas bort, visar en färsk rapport. FN vill halvera mängden på tio år. Det är nästan omöjligt då man räknar med oätliga delar som köttben och apelsinskal, bedömer Naturresursinstitutet.

Uppskattningsvis 931 miljoner ton eller 17 procent av all mat som fanns att köpa i världens affärer och restauranger år 2019 landade i soptunnan. Den uppskattningen gör FN:s miljöprogram Unep i en rapport. I medeltal går 121 kilo mat per person förlorad varje år, eller 330 gram varje dag.

Siffran inkluderar oätligt bioavfall som fisk- och köttben samt apelsinskal och kaffesump, vilket gör det effektiva matsvinnet mindre. Räknar man som FN-rapporten skulle all den bortkastade maten fylla en kö med långtradare sju varv runt jordklotet.

Den stora merparten eller hela 61 procent av allt matsvinn beräknas uppstå i hushållen mot 26 procent i restaurangbranschen och resterande 13 procent i mataffärerna.

Rapporten är den mest omfattande i sitt slag men betonar ändå att siffrorna är mycket grova uppskattningar eftersom ingen har koll på hur mycket mat som i verkligheten går till spillo i alla världens länder. Inte ens i många utvecklade länder är tillförlitligheten särskilt hög.

Tittar man bara på den mat som slängs i hushållen är det globala medelvärdet för matsvinnet 74 kilo per år. Finland ligger en bit under medeltalet då de finländska hushållen beräknas kasta bort 65 kilo mat per person och år. Det betyder ändå att varje finländare i snitt slänger 180 gram mat i bioavfallet varje dag.

Bild: Maija Hurme

Juha-Matti Katajajuuri, specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke), säger att tillförlitligheten i uppgifterna varierar så mycket att jämförelser mellan länder inte är pålitliga. Inte heller i Finland är tidigare uppskattningar särskilt exakta.

– Luke kommer att publicera en färsk uppskattning av matsvinnet i Finland den här våren. Den bygger på en viss systematik och ska stå som jämförelse för kommande uppföljningar, säger han.

Mindre svinn, mindre hunger

Matsvinnet beräknas vara stort i alla länder som har försökt uppskatta det. Detta är både slöseri och ett globalt miljö- och klimatproblem. Mellan 8 och 10 procent av alla klimatutsläpp hänförs till matsvinn. Om vi åt all mat som produceras skulle vi inte behöva skövla lika mycket naturmiljöer för livsmedelsproduktion.

– Minskar vi på matsvinnet kommer vi också att minska på klimatutsläppen och hejda miljöförstörelsen och föroreningarna. Vi kunde också öka tillgången på mat och därmed minska på hungern, och spara pengar på köpet, säger Unep-chefen Inger Andersen.

Även om fler människor i dag är överviktiga än undernärda är hunger fortfarande ett stort problem, som dessutom växer under coronapandemin. År 2019, innan pandemin bröt ut, led 690 miljoner människor av hunger och 3 miljarder hade inte råd att äta hälsosamt. Därför måste de som kan anstränga sig för att minimera matsvinnet hemma, heter det i rapporten.

Inger Andersen påpekar att var och en kan bidra till att hejda klimatförändringen och utarmningen av naturen genom att se över sin konsumtion så att matsvinnet minskar. Enligt FN:s hållbarhetsmål ska matsvinnet halveras till 2030.

– Om vi menar allvar med att hejda klimatförändringen, förlusterna av biologisk mångfald, föroreningarna och avfallsbergen måste företag och medborgare runtom i världen göra sin andel för att minska på matsvinnet, säger hon.

Rapporten nyanserar också bilden av var matsvinnet uppstår. Hittills har man antagit att matsvinn i första hand är typiskt för utvecklade länder, men rapporten antyder att problemet dessvärre är globalt. Mat kastas bort också i länder där alla inte får äta tillräckligt.

"Nästan omöjligt"

Rapporten rekommenderar att fler länder systematiskt börjar följa upp matsvinnet i hushållen så att man kan räkna ut ett index för det. Då kan man följa upp utvecklingen över tid och jämföra med FN-målet om att halvera matsvinnet till 2030.

Den stora osäkerheten i rapporten beror på bristfälliga uppgifter om matsvinn på nationell nivå i många länder. Ungefär tre fjärdedelar av världens befolkning bor i länder som åtminstone i grova siffror uppskattar matsvinnet i hushållen. Utifrån de siffrorna har forskarna uppskattat matsvinnet i hushållen i resten av länderna.

Då är uppskattningarna av matsvinnet på restauranger och i affärer betydligt osäkrare globalt. I Finland däremot är matsvinnet i affärerna väldokumenterat.

Ännu mycket sämre är tillgången till data på global nivå som visar i vilken mån hushållens bioavfall verkligen består av oätliga rester som ben och skal, och i vilken mån soppåsen är full av fullt ätliga matrester. I de länderna tenderar förhållandet mellan ätligt och oätligt bioavfall att vara nära 50:50.

EU-kommissionen har sedan 2019 förpliktat sina medlemsländer att mäta och följa upp livsmedelsavfallet, det vill säga både det egentliga matsvinnet och det oätliga avfallet. Finland har i över två år byggt upp ett system för uppföljning av både livsmedelsavfall och matsvinn, så att vi kan får jämförbara siffror på sikt.

I den färdplan för att minska matsvinnet som Naturresursinstitutet lanserade i februari konstateras att det tyvärr inte finns en eller två enkla åtgärder för att komma åt problemet.

– Det behövs en hel palett med åtgärder som konsumentupplysning och fostran, bättre servicemodeller för handeln och restaurangerna, nya tekniska lösningar, brett samarbete och mer uppskattning för maten. Allt det ingår i vård färdplan, säger Juha-Matti Katajajuuri.

Han är övertygad om att det är mycket svårt att halvera matsvinnet i enlighet med FN-målet.

– Vill man verkligen halvera allt, inklusive det oätliga avfallet, måste man hitta nya möjligheter att återvinna kaffesump, bananskal och dylikt. Det är så gott som omöjligt. Vill man däremot halvera det egentliga matsvinnet finns en liten chans, men också det är mycket svårt. I bägge fallen behöver hushållen involveras stort i talkoarbetet, säger han.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning