"Vår gemensamma kärnhistoria" i Hurmes vinnande Finlandiaroman

Juha Hurme belönas med Finlandiapriset för sin roman Niemi.Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

– För humorn, kunskapen, den raljerande och klarsynta kritiken av våra mänskliga stolligheter, svarar enväldiga domaren Elisabeth Rehn på frågan varför hon ger Finlandiapriset för årets bästa roman åt Juha Hurme.

Juha Hurmes Niemi är ett slags fiktiv med fakta späckad biografi över Finland – titelns "udde" – från Big Bang till 1809.

Romanen blev en ögonöppnare som vidgade hennes värld och gav henne aha-upplevelser, säger enväldiga domaren, människorättskämpen minister Elisabeth Rehn. Så citerar hon förtjust en passus ur boken, om det gemensamma ursprunget för alla oss som i dag bebor staten Finland, "vår gemensamma kärnhistoria" i Afrika:

" [...] Där fanns också förfäderna och förmödrarna till oss alla, vare sig vi är nyinflyttade invandrare, nävertosseskodda sannfinländare från hjärtat av Savolax, koltsamer från Sevettijärvi eller hurrir från ankdammen i Grankulla. Vi är samma gäng, världsmedborgare som vandrat hit och dit åt många håll under årtusendena, i hopp om ett bättre liv eller på lyckad flykt från död och utrotning."

– Det här var helt enkelt den av kandidatböckerna som jag hade det bäst med, jag trivdes med den. Här finns smärtan över den politik som förs i dag och över sannfinländarnas framfart, men uttryckt på ett milt och varmt sätt, inte elakt eller cyniskt. Här finns en hoppfullhet som behövs i dag. Finlands 100-årsfirande har varit mycket frossande i krig och elände, så vi behöver böcker som den här. Jag ärar och hedrar våra krigs hjältar, men det finns också skäl till optimism på grund av allt fint vi uppnått.

Det fanns de som tvivlade på att Rehn skulle orka ta sig igenom alla de kandiderande romanerna – tre av dem, inklusive Niemi, är mycket tjocka – eller kunna ta till sig de mera experimentella av dem. Men äldre damer, ofta kallade kulturtanter, är de facto mycket bra läsare. De är uthålliga och nyfikna och Rehn är knappast ett undantag.

– Jag är samvetsgrann, jag har läst varenda sida, och eftersom jag läste på redan innan kandidaterna offentliggjordes så har jag läst en hel del sidor flera gånger! säger hon muntert.

Hon säger sig vara väldigt tacksam för domaruppdraget som var "svårt och mångsidigt och på många sätt nytt" för henne. Hon beskriver också det rent fysiska arbetet med att läsa tjocka böcker – inte i sängen på kvällen, utan dagtid vid matbordet – och påpekar att hon tyckte väldigt mycket om också debutanten Cristina Sandus Valas nimeltä Goliat.

Inte minst för dess rumänska tema, det tangerar ju mitt älskade Balkan.

Hon nämner också två av årets romaner som hon gärna hade sett bland kandidaterna: Rosa Liksoms Everstinna och Johanna Holmströms Själarnas ö.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00