Var femte klasslärare obehörig i huvudstadsregionen

Fortfarande ses ingen ljusning i klasslärarsituationen i huvudstadsregionen. Det framgår av HBL:s undersökning som visar att en av fem svenskspråkiga klasslärare saknar examen.

– Situationen är lika eländig som den alltid har varit. Om någon tycker att det ser lite ljusare ut kan det bero på att antalet lärartjänster är färre.

Det säger Ronnie Rehn som är ledande rektor för de tre centrumskolorna Kronohagen, Cygnaeus och Minerva.

Rehn har noterat att det är samma handfull personer som söker de svenska lärartjänsterna i hela storstadsregionen när tjänsterna ledigförklaras. Och att annonsera om lediga jobb tycks inte heller hjälpa.

– Utbudet av svenskspråkiga klasslärare är på tok för litet. Möjligheten att välja lärare är obefintlig och det finns inga chanser att hitta folk med det specialkunnande som behövs för just en viss skola, säger Rehn.

Bild: Julius Uusikylä

I bortre Tölö ser situationen dock bättre ut. Carita Glasgow, rektor för Topeliusskolan gläds åt att alla hennes klasslärare är behöriga men hon är bekymrad över att många elever i andra skolor inte har samma förmån.

– Det talas om att en viss procent av lärarna är obehöriga. Men för de elever som drabbas är siffran hundra procent, säger Glasgow.

Man kunde kanske tro att lärarna prefererar skolor i socioekonomiskt starka områden. Men det resonemanget tycks inte stämma för de svenska skolorna i huvudstadsregionen där skolor i dyra bostadsområden ofta har en klart sämre lärarsituation än andra skolor.

"Nedlåtande överklass"

Carita Glasgow har en teori om varför det ligger till på det viset.

– I vissa överklasskretsar finns det en tendens att föräldrarna talar nedlåtande om lärarna. Inställningen smittar av sig på barnen och lärarna känner av det i klassrummet, säger Glasgow som är glad över att föräldrarna i hennes skola "är bildade människor som inte trakasserar och rackar ner på lärarkåren".

Bästa klasslärarsituationen i huvudstadsregionen finns i Vanda.

– Jag tror att en förklaring är att finlandssvenskarna i Vanda är förhållandevis få vilket betyder att alla känner alla. Samtidigt har vi en fördel i att vara en del av stora Vanda stad som har utarbetat färdiga program och modeller för alla skolor, säger Anders Vikström, rektor för Kyrkoby och Dickursby skolor.

Vice rektor Linda Wahlman-Strandberg i Botby grundskola i östra Helsingfors jublar över att alla klasslärare i hennes skola är behöriga.

– Vi har en bra situation. Hit kommer man med metro, buss och bil och det går att pendla från Sibbo och Borgå. En annan fördel är att skolan är förhållandevis stor. Många av dem som vill arbeta hos oss säger att storleken på skolan har betydelse, säger Wahlman-Strandberg.

Kvalitetssänkning på sikt

Niclas Grönholm, utbildningsdirektör i Helsingfors, kommenterar skillnaderna mellan skolorna med att det ibland är en tillfällighet att just en viss skola har många obehöriga klasslärare.

– Men ibland kan skolans geografiska läge eller ledarskapet i skolan vara avgörande, säger Grönholm.

Hur påverkas elevernas inlärningsresultat av att det är så stor skillnad i behörighetsgraden hos lärarna?

– På kort sikt ser vi inte några skillnader, men på lång sikt kan vi se en kvalitetssänkning. Det är därför vi behöver fler behöriga lärare och vi gläds åt att Helsingfors universitet äntligen kommer i gång med sin klasslärarutbildning, säger Grönholm.

En möjlig åtgärd kunde också vara att flytta lärare från en skola till en annan för en jämnare balans. En skola som han här har i åtanke är den förhållandevis nya Hoplaxskolan som har flera olika verksamhetsställen, det vill säga skolbyggnader i Munksnäs, Haga, Sockenbacka och Kårböle där det råder stora skillnader i andelen behöriga klasslärare trots att Hoplaxskolan formellt är en och samma enhet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00