Var dröjer de verkligt stora satsningarna på barnens läsning?

Bild: Wilfred Hildonen

Det behövs böcker, det behövs författar- och läsinspirationsbesök, det behövs resurser att upprätthålla skolbibliotek.

Nu skulle tiden vara mogen för också ekonomiska satsningar för att på alla plan stimulera barnens läsning.

Jag tittade på det fina centrumbibliotekets planlösning (HBL 31.8). Upptäckte att barnens böcker igen fick mycket mindre utrymme än de vuxnas i utlåningsvåningen. Ryms här allt som behövs – bilderböcker, sagoböcker, ungdomsböcker, böcker för unga vuxna och även fackböcker för barn och ungdom på svenska och finska? Ryms det böcker på de nyinflyttades språk och finns det vackra fantasieggande läsplatser för barnbesökarna? Det vet jag inte tillräckligt om, men volymmässigt verkar barnen i alla fall igen ha mindre utrymme än de vuxna. Ohjälpligt ser jag det igen som en signal om hur viktig eller oviktig barnens läsning i det här landet är.

Det börjar vara dags att tänka om. Biblioteken måste höja den procent av bokanslaget som används till barnböcker. Med tillräcklig mängd böcker och även dubbletter av populära serier kan biblioteken höja utlåningen av barnböcker. Slukarläsarna behöver matas utan att vänta. Det är inte läge för ett läshungrigt barn att sätta sig i kö och reservera en eftertraktad bok. Då vinner nog de lättare aktiviteterna i barnens liv.

Det börjar vara dags att rent ekonomiskt jämföra kostnaderna mellan digitalisering och övrig teknisk utrustning i skolorna och lässtimulans på alla sätt och med alla metoder. Det behövs böcker, det behövs författar- och läsinspirationsbesök, det behövs resurser att upprätthålla skolbibliotek. Det behövs vikariemöjligheter för lärare som vill gå på kurs för att få nya idéer till sin undervisning.

I min vision skulle varje klass i Finlands alla skolor varje månad få en egen boklåda, innehållande två för årskursen perfekt valda böcker per elev samt en klassuppsättning med likadana böcker för varje elev för att kunna göra roliga uppgifter tillsammans i klassen. Alltså varje klass – varje månad!

Enligt Läscentrums nya siffror läser endast 25 procent av familjerna ofta för sina barn hemma. Det behövs upplysning, det behövs kampanjer, det behövs projekt som visar för föräldrar tillsammans med barn hur lässtunder känns och vilken fin kontakt man via läsningen kan få tillsammans.

Det är skillnad på att vara läskunnig eller att vara en person som upplever sig vara en läsare. Läsningen är en del av identiteten hela livet för en person som har läsfostrats och vägletts hela vägen hemifrån via dagvård, skolor, studier – hela vägen till vuxenliv med egna barn. Dagens barnläsare skall bli morgondagens dagvårdare, förskollärare, lärare och föräldrar. De behöver ha ett eget livsintresse för böcker om de i sin tur skall göra sina egna barn till läsare samt jobba med allas våra barn i sin profession.

Det finns ännu outnyttjade möjligheter för ett läslyft. Det behövs samhälleliga pengar, visioner, proffs och eldsjälar.

Agneta Möller-Salmela läsinspiratör, Hangö

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00