Vändpunkten

Smarttelefonen som tidigare fick oss att känna oss fria och mäktiga blir alltmer en symbol för vår sårbarhet.

Om sex år kommer hälften av våra interaktioner med datorer ske med hjälp av rösten, tror framtidsforskaren Amy Webb (Dagens Nyheter 28.10). Hon förutspår stora problem för mediebranschens lönsamhet, men framför allt för samhället i stort: "Redan i dag finns tekniken att skapa tredimensionella bilder och videor utifrån stillbilder. När det kombineras med maskingenererade röster blir fusket väldigt avancerat." Medialt driven apokalyps, skriver DN-journalisten och sammanfattar en tidsanda.

De åren då medieteknologiska uppfinningar välkomnades med framtidsoptimism är definitivt förbi. I stället beskrivs medieutvecklingen främst i dystopiska termer. Sociala medier som länge skildrades som en möjlighet till en bättre demokrati och mellanmänsklig samverkan associeras nu med idel negativa fenomen som filterbubblor, näthat, mobbning och trollning. I politiska debatter kommer sociala medier på tal som en given syndabock och gemensam fiende.

I analyser av brexit och det amerikanska presidentvalet väcks antidemokratiska tankebilder från förra sekelskiftet till liv. "Massornas naturliga tillstånd är ett tillstånd av våldsamma lidelser", skrev den franska läkaren Gustave Le Bon i bästsäljaren Massans psykologi (1895). Den dåtida bildade borgerlighetens rädsla för folket låter mycket lik den som vädras i dag.

Men visst är det svindlande att inta Facebooks information om hur ryska trollkonton nådde 126 miljoner amerikaner inför presidentvalet 2016 (Aftonbladet 31.10). Enligt Facebooks undersökningar nåddes halva väljarkåren av inlägg som ville förstärka social splittring och politisk antagonism. I ljuset av detta blir man varken skrämd eller förvånad över de hotbilder som expertnätverket vid Försvarsministeriets säkerhetskommitté har identifierat mot det finska presidentvalet. Snarare vill man veta hur man ska göra för att inte oavsiktligt delta i trollning och hur man ska skydda sig själv från påverkanskampanjer i form av "mörka annonser", riktade till specifika mottagargrupper för att väcka önskade reaktioner.

I början av veckan intervjuades två dataanalytiker i A-Studio (30.10) om hur annonsmarknaden blir alltmer personifierad då vi med våra mobiltelefoner, appar och vårt datorsurfande förvandlas till data som säljs och köps. Det är vårt eget beteende med Google, Facebook, Instagram och köpsajter som resulterar i personifierade nyheter, reklam och även propaganda.

Vi kanske står vid ett vägskäl futurologerna länge förutspått: vår tillit till globala mediejättar rubbades förvånansvärt lite av de massövervakningssystem som Edward Snowden avslöjade, men frågan är huruvida vi nu nått vändpunkten där skepsisen tar över. Smarttelefonen som tidigare fick oss att känna oss fria och mäktiga blir alltmer en symbol för vår sårbarhet. En boja att befria sig ifrån, en fiende att skydda sig ifrån.

I mitten av den digitala revolutionen återvänder en del av oss till gamla mobiltelefoner. Andra tar till privat surfning och andra skyddsmetoder. Ansvaret ligger hos oss själva.

Anu Koivunen Medieforskare och professor i genusvetenskap vid Tammerfors universitet

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00