Vändningen – Turkiet stoppar inte finskt och svenskt Natomedlemskap

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan orsakade uppståndelse med sitt uttalande om Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap i fredags. Bild: Adem Altan/Lehtikuva-AFP

Turkiets president signalerade i fredags att han är skeptisk till att Finland och Sverige blir Natomedlemmar. Men i dag kom beskedet att Turkiet inte stänger dörren för ett finskt medlemskap i försvarsalliansen.

Det är nyhetsbyrån Reuters som rapporterar att Turkiet "inte stänger dörren för ett svenskt och ett finländskt medlemskap".

Beskedet kommer från en rådgivare till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

– Vi stänger inte dörren. Men vi väcker helt enkelt frågan för att värna Turkiets nationella säkerhet, säger talespersonen Ibrahim Kalin.

Ibrahim Kalin riktar samtidigt krav mot EU i allmänhet och Sverige i synnerhet att agera mot den kurdiska gerillarörelsen PKK, som strider mot den turkiska staten för att utropa en kurdisk självständig region i landet. PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

– Det är tydligt vad som måste göras. De måste sluta tillåta PKK-filialer, aktiviteter, organisationer, individer och andra typer av närvaro att existera i dessa länder, säger Kalin.

"Finland i kläm"

– Natomedlemskap är alltid en process. Vi får se hur det går. Men detta är den första punkten som vi vill uppmärksamma alla allierade såväl som svenska myndigheter på, säger han.

– Självklart vill vi ha en diskussion, en förhandling med svenska motparter.

I kväll träffar utrikesministrarna Pekka Haavisto (Gröna) och Ann Linde (S) sin turkiska kollega på ett Natomöte i Berlin där frågan blir högaktuell.

Utspelet från Turkiets president Erdogan kom på fredagen lite från ingenstans.

Men det var tydligt att det var Sverige som den turkiske presidenten i första hand riktade sig mot.

Något som också noteras i Finland.

– Situationen verkar mycket impulsiv. Turkiet har upptäckt att det går att få ut något ur situationen, och känner nu efter om isen bär, säger den finlandsturkiske politikern Ozan Yanar (Gröna) till Helsingin Sanomat.

– Finland har hamnat i kläm i den rådande situationen, säger han.

Sverige och Finland har haft flera möten med turkiska representanter sedan den 24 februari.

Erdogan sade att han motsätter sig att Finland och Sverige går med i Nato. Det vore ett misstag att släppa in länderna i försvarsalliansen eftersom Sverige och Finland är en fristad för medlemmar ur PKK och DHKP-C, enligt presidenten.

DHKP-C är en vänsterextrem organisation.

Särskilt inbjudna

Mitt i allt detta träffar Haavisto och Linde sin turkiska motsvarighet Mevlüt Cavusoglu i Berlin i kväll.

Det informella Natomötet tar plats inne på Auswärtiges Amt, det tyska utrikesministeriet. Byggnaden är en stor glasfrontad pjäs som ligger centralt i den tyska huvudstaden – ett stenkast från den vida avenygatan Unter den Linden.

Finland och Sverige är särskilt inbjudna till mötet.

– Sveriges och Finlands utrikesministrar har bjudits in att delta i ett arbetsmöte med Natoallierade, säger en officiell Natokälla till TT.

På söndagen fortsätter mötet men då utan partnerländer.

Ryssland och Ukraina

På dagordningen står så klart Ryssland och Ukraina, och saker ska förberedas inför det stora toppmötet i Madrid den 29–30 juni.

Exakt vad diskussionerna kommer att handla om har inte Nato gått ut med på förhand och inte heller den svenska regeringen har velat berätta närmare vilka frågor de tar med sig.

Så här ser Natos hantering ut av ett eventuellt medlemskap för Sverige eller Finland:

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av Natoländerna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas omedelbart och redan samma dag tas beslut om att inleda inträdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och väntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Enligt Nato kan de här stegen hinnas med inom två veckor.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder har gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.

Källa: Nato

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning