Välutbildade gummor kan också gno

Bild: Wilfred Hildonen

De erkänt välutbildade finländska kvinnorna kan tillföra bolagens styrelser välgångsbefordrande och riskminskande insikter och analyser.

I HBL (5.3) behandlar Katarina Koivisto styrelsefrågor inför vårvinterns bolagsstämmor under rubriken "Vad en liten gubbe kan gno". Finurlig hänvisning till bland annat Monica Zetterlund. Alla diskussioner om styrelsesammansättningar präglas också av en könsdimension. Har vi tillräckligt med kvinnliga styrelsemedlemmar eller inte? Statistiken ser rätt tillfredsställande ut.

Centralhandelskammarens vice vd Leena Linnainmaa har under många år energiskt och framgångsrikt pläderat för en synligare kvinnoroll i börsbolagens styrelser. Hon har som ledstjärna betonat kvinnornas kompetenser och avvisat det så kallade kvottänkandet. Bland annat i Norge har kvottillämpningarna visat sig vara mer eller mindre fruktlösa. European Women on Boards och Ethics & Board har publicerat ett index som mäter likställdheten inom ledningen och i styrelserna för de större börsbolagen. Utan kvotregler placerar sig Finland som fjärde land av nio, efter Frankrike, Italien och Tyskland. En meriterande placering.

Tidskriften Optio intervjuade Linnainmaa i januari. Intervjun fokuserade på hur kvinnorna bättre kunde beaktas vid tillsättandet av ledningspositioner i företagen och den vägen också komma ifråga då styrelseposter besätts. Det är uppenbart att medlemskap i en ledningsgrupp i ett tillräckligt stort och mångsidigt företag ger färdigheter för styrelseuppdrag. Men, kunde man dessutom anlägga några andra aspekter på nyttiga bakgrundsfaktorer och kompetenser vid valet?

Erkända The Institute of Directors, Londons Chartered Directors-program lyfter fram säkrandet av företagets välstånd till styrelsens viktigaste uppgift. Den målsättningen gagnar samtliga intressenter, från ägarna till arbetstagarna. I dagens läge är det också skäl att minnas vad vår aktiebolagslag stadgar. I lagens allmänna principer stadgas att "syftet med bolagets verksamhet är att bereda vinst åt aktieägarna om inte annat föreskrivs i bolagsordningen". Det är synnerligen beklagligt att vinstbegreppet blivit så illa åtgånget bland annat i diskussionen kring den så aktuella social- och hälsovårdsreformen.

Vinst är alltså varken fel eller fult, men vissa metoder att nå den kan med fog ifrågasättas. Styrelsen har följaktligen som första uppgift att medverka till att verksamheten uppvisar vinst. Dess totalansvar har ibland fallit i skuggan av en energisk vd och ledningsgrupp. Här är det på sin plats att återgå till aktiebolagslagen. I kapitlet om aktiebolagets ledning konstateras att "bolaget skall ha en styrelse. Det kan också ha en verkställande direktör och ett förvaltningsråd". Paragrafen betonar tydligt styrelsens övergripande ansvar och odiskutabla roll i bolagets hierarki.

Av stor vikt för bolagets framgång är att det på styrelsenivån finns tillräcklig insikt i var bolagets centrala kundkrets står att finna och hur besluten att anlita bolagets service eller produkter fattas. Inom ett stort urval branscher har kvinnorna en betydande roll i beslutsprocessen. Aktieägarna bör följaktligen förvissa sig om att styrelsen uppvisar tillräckligt förstående för kundkretsens beteende och också förmår förutspå betydande förändringar i densamma.

En stor del av de finländska börsbolagen verkar på de internationella marknaderna antingen som exportörer eller etablerade med dotterbolag utomlands. Framgången förutsätter mycket mer än språkkunskaper och "small talk"-färdigheter. Den kräver djupgående insikter i de betydande marknaderna och deras sätt att verka. Den internationella närvaron kräver också att man inser, analyserar noggrant och undviker de nya risker som kan spoliera bolagets internationella framgångar. Bolagets välstånd är beroende av hur riskerna hanteras och minimeras.

Ju större marknadstäckning bolaget eftersträvar desto oftare möter det nya och tidigare okända risker. Bolagets ledningsgrupp är till sin karaktär operativ. En mer djuplodande bekantskap med de ekonomiska och politiska realiteterna i viktiga marknadsländer står kanske inte högst på agendan. En styrelse som kan tillföra dessa kompetenser så att säga inom den egna kretsen är till stort stöd för de operativa affärsbesluten.

I Finland finns ett klart forum för aktieägarna att beakta bolagets välgångskriterier vid valet av medlemmar till styrelsen, det vill säga bolagsstämman. De erkänt välutbildade finländska kvinnorna inom bland annat näringslivet, den akademiska världen och internationella organisationer kan tillföra bolagens styrelser välgångsbefordrande och riskminskande insikter och analyser. Låt oss således demolera det ogenomträngliga glastaket och i stället bygga en kristallkula av skärvorna.

Tom Palmberg hedersordförande, DIF – Föreningen för professionellt styrelsearbete i Finland

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03