SPD vann tyska valrysaren – maktspelet kan pågå till jul

Socialdemokraternas partiledare Olaf Scholz segrade med mycket knapp marginal i det tyska valet. Bild: Odd Andersen/Lehtikuva-AFP

Tyska valet är en verklig nagelbitare – som kan vara till jul. Socialdemokraterna, SPD, blir största parti med knapp marginal. Båda sidor signalerar att det kan ta månader att få ihop en regeringskoalition. Under tiden sitter Angela Merkel kvar.

Strax innan klockan 05 på måndagsmorgonen kunde SPD utropas som största parti i det tyska valet. Men med 25,7 procent av rösterna blev övertaget bara 1,6 procentenheter gentemot Kristdemokraterna, CDU/CSU.

Båda sidor har därmed chans att bilda regering, beroende delvis på hur "kungamakarna" FDP och De gröna agerar. Miljöpartiet får 14,8 procent och blir tredje största parti, medan liberala FDP får 11,5 procent av rösterna.

Både Olaf Scholz (SPD) och hans kristdemokratiske rival Armin Laschet sade under valkvällen att de kan tänka sig att försöka bilda regering. Men de signalerar att det kan bli besvärligt, och att koalitionsförhandlingarna kan vara i månader.

I väntan på det får den avgående förbundskanslern Angela Merkel fortsätta styra.

Angela Merkel sitter kvar som förbundskansler så länge det inte finns en ny regering. Bild: Ina Fassbender/Lehtikuva-AFP

Håller dörrarna öppna

Även om förbundskanslerposten är utom räckhåll för dem så tyder alltså allt på att stödet från de två så kallade "kungamakarna" – FDP och De gröna – blir avgörande för att bilda en regering.

Och den som först får chansen att bilda regering behöver nödvändigtvis inte bli nästa förbundskansler, poängterar Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är inte säkert att den som får flest röster lyckas bilda en regering, säger han.

De båda partierna håller dörrarna öppna. Men De gröna föredrar en socialdemokratisk regering, och De liberala en kristdemokratisk, framhåller han.

– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans.

CDU:s Armin Laschet då de första valresultaten ramlar in. Bild: Ina Fassbender

Die Linke under spärren

Vänsterpartiet Die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. Partiet får 4,9 procent och hamnar därmed under spärren på 5 procent. Enligt public service-bolaget ZDF får partiet plats i förbundsdagen enbart via ett fåtal direktmandat.

Bland de valkretsar som räknats noteras att CDU ser ut att förlora platsen för Vorpommern-Greifswald, den krets Angela Merkel sedan 1990 valts in för. Efterträdaren Georg Günther får enligt ZDF 20,5 procent, mot de 24,4 procent som röstade för SPD:s Anna Kassautzki.

Inte heller Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, som efterträdde Merkel som CDU-ledare men avgick i fjol, tog sig in via ett direktmandat. Hon lär dock ta en förbundsdagsplats via partiets delstatslista i Saarland.

Danskt parti till Berlin

I München har De gröna vunnit en valkrets och får enligt ZDF därmed sitt första historiska direktmandat från konservativa Bayern.

Och längst upp i norr har lilla SSW, som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein, tagit en plats i Berlin. Senast partiet satt i förbundsdagen var efter valet 1949.

– Sensationellt. Det är en historisk kväll, sade den invalde Stefan Seidler på partiets valvaka.

– Vi ska vara danskarnas, frisernas och alla minoriteters röst, fortsatte han enligt danskspråkiga Flensborg Avis.

Nyårstal för Merkel?

Med det jämna resultatet lär förhandlingarna pågå under lång tid i höst. Så när kan nästa regering vara på plats?

– Vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att vi är klara till jul, sade Olaf Scholz (SPD) till ARD på söndagskvällen.

– Ja, definitivt före jul, fyllde Armin Laschet i.

Lyckas inte detta går Merkel om Helmut Kohl som längst sittande förbundskansler någonsin.

– Det blir säkert så att Merkel får hålla ett nytt nyårstal igen, säger Rutger Lindahl.

SPD: 25,7 procent

CDU/CSU: 24,1 procent

De gröna: 14,8 procent

FDP: 11,5 procent

Die Linke: 4,9 procent

AFD: 10,3 procent

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning