"Välkomst­hälsningen gäller inte alla"

Juha Sipilä tycker sig ha sagt upprepade gånger hur vi ska förhålla oss till invandringen, att vi ska hjälpa de nödställda men avvisa dem som inte uppfyller asylkriterierna. Bild: Leif Weckström

Statsminister Juha Sipilä försvarar de värderingar som ligger bakom sparpolitiken. Han backar också upp EU:s kritiserade flyktingavtal med Turkiet, och säger att han visst har satt ned foten i invandringsdebatten.

Knappt elva månader efter Centerns valseger blåser det snålt i samhället, men statsminister Juha Sipilä är inte överraskad.

– Jag hade inga speciella förväntningar. Centerns eget folk visste före valet att vi hade en tuff uppgift framför oss, att det skulle bli just så här, säger han.

Oppositionen har anklagat den konservativa regeringen för en hård sparpolitik som slår hårt mot mindre bemedlade, men Juha Sipilä vidkänns inte att han skulle ha prutat på partiets anfader Santeri Alkios humana principer.

– Inte alls. Att bära ansvar över generationsklyftor är en kärna i Alkios budskap. Därför kan vi inte låta nästa generation betala våra skulder, säger han.

Sipilä har nyligen träffat nyutexaminerade ungdomar som inte fått jobb och som känner sig förödmjukade och utanför samhället.

– Regeringens viktigaste uppgift är att vända den ekonomiska utvecklingen så att de unga kan uppleva att de behövs, att de känner framtidshopp.

Sparpolitikens syfte är att öka Finlands konkurrenskraft och skapa 110 000 nya jobb, inte minst för de ungas bästa.

– Vi tvingas skära nu för att samhället inte har förnyats i tid. Alkio var en rentav passionerad samhällsreformist. Nu måste vi söka tillväxt, skära och reformera på en gång, och det är en sann utmaning. Vi bara måste göra det, och det kommer att klara sig.

Varmt hjärta, kallt huvud

Centern regerar med Samlingspartiet, som uppfattar sig som regeringens liberala falang i värdefrågor, och med de uttalat värdekonservativa Sannfinländarna.

– Det är statsministerpartiets uppgift att söka kompromisser, säger Juha Sipilä.

Regeringen stakade ut invandringspolitiken i regeringsprogrammet förra våren, men bara några månader senare eskalerade flyktingkrisen. Här har regeringen sökt en balans för att hjälpa krigsflyktingarna utan att öppna för hela den kaotiska folkvandringen genom Europa.

– Jag tycker det pragmatiska finländska förhållningssättet har fungerat, att vi håller hjärtat varmt men huvudet kallt. Vi hjälper dem som flyr krig men inser realistiskt att här också finns sådana som inte kommer att beviljas asyl, och folk som inte har rent mjöl i påsen.

Kyrkan har varit ledande i flyktingdebatten och betonat en tolerant värdegrund. Har regeringen varit tystare för att förhandlingar om samhällsfördrag och annan akut ekonomipolitik fått prioritet?

– Nej, jag har fört fram vårt budskap tiotals gånger i olika sammanhang. För mig är det oerhört viktigt med en humanitär attityd, att vi ska hjälpa folk som flyr krig. Jag vill också hjälpa dem.

Regeringen har offentligt fördömt bland annat rasistiska åsiktsyttringar mot asylsökande.

– Samtidigt ska vi erkänna att alla inte har rätt att stanna, att välkomsthälsningen inte gäller dem som inte har skäl att beviljas asyl, säger statsministern.

Försvarar Turkietavtal

Juha Sipilä betonar vikten av att få slut på kriget i Syrien och åtgärda situationen i Irak, själva orsakerna till flyktingströmmen. Eftersom det dröjer jobbar EU på en akut lösning – att få ordning vid gränserna, strypa människosmugglarnas affärsmöjligheter och öka finansieringen av flyktinglägren i Syriens grannländer.

EU och Turkiet förhandlar för närvarande om detta. FN-organisationer anser att avtalsutkastet är lagstridigt. Andra kritiker menar att det är omoraliskt att köpslå om flyktingar och visumfrihet med Turkiet som bryter mot mänskliga rättigheter.

Är de europeiska värderingarna till salu?

– Nej, under inga omständigheter. Pengarna går till lägren, för att hjälpa syrierna, och absolut inte till Turkiet. När vi har ordning vid gränserna, när människosmugglingen som businessform är eliminerad och när vi har pengar för lägren kan vi flytta över folk till Europa. Det är i enlighet med de europeiska värderingarna, säger Sipilä och tillägger att EU givetvis måste se till att avtalet följer lag och internationella fördrag.

Medan vapenvilan i Syrien hänger på de inblandade parterna fokuserar EU mest på humanitär hjälp.

– Pengarna går till skolundervisning och förbättrade omständigheter så att flyktingarna kan vänta på en hemfärd och en bättre framtid. Men om krisen ändå förlängs tar vi in flyktingar genom kvotsystemet, säger Sipilä.

Han påpekar att Finland har visat exempel här – vi tar emot 600 syrier från turkiska flyktingläger. Sipilä önskar att andra EU-länder skulle resonera på samma sätt.

– Det är det enda fungerande, det är ohållbart att folk betalar stora pengar till människosmugglarna och kommer via farliga rutter.

"Lätt att kritisera"

Även om både EU:s allt stramare flyktingpolitik och Finlands tuffa sparpolitik fått mycket kritik håller statsministern fast vid att de grundläggande värderingarna kvarstår, och att man tvärtom försvarar dem genom de här åtgärderna. Sipilä, som var framgångsrik företagare innan han blev politiker, säger att han alltid definierat värderingar för de företag eller samfund där han jobbat och agerat.

– Gemensamt överenskomna värderingar utgör jordmånen för alla beslut. När man håller värderingarna framme får man till en genuin värdediskussion. Värderingar prövas i tuffa situationer, säger han.

Likt ett företags värderingar som prövas när personalen minskas, prövas samhällsvärderingar när regeringen tvingas skära ner och spara.

– Det är otroligt lätt att kritisera värderingar när man skär ner, men vi måste tänka på kommande generationer.

Hoppas på facket

Juha Sipilä beskriver hur han stod i statsrådsborgens fönster och såg traktorerna samlas på Senatstorget innan han gick ut och talade till bönderna på demonstrationen förra veckan.

– Jag tänkte att de här människorna helt säkert är strävsamma och tänker på fosterlandet. Jag frågade jag mig om vi kunde göra något mer, bättre eller snabbare för att vända utvecklingen för Finland.

Statsministerns svar är att vi måste "göra allt" och jobba hårt för att det ska vända.

– Jag önskar att det blev mer av en gemensam uppgift, det har inte skett än. Ju fler som är med desto snabbare vänder det. Det är därför jag så tjurskalligt har drivit på ett samhällsfördrag, det är en mätare på viljan att delta, att folk är benägna att pruta för egen del för att vi ska lyckas lyfta hela landet och sysselsättningen och kunna erbjuda ungdomarna jobb. Det är en kontinuerlig kamp med en klar värdegrund.

– Känslan är densamma när jag ser studenterna demonstrera, men alternativen är få om vi ska skramla ihop fyra miljarder. Då måste vi skära både här och där.

Ser du tecken på framsteg inom konkurrenskrafts- eller samhällsfördraget?

– Ja, jag är hoppfull att det ska bli mer täckande så att vi får fart på processen, att det blir till kött på benen i kollektivavtalen.

Räcker det om (servicefacket) Pam går med?

– Jag jobbar för att Pam ska gå med och jag är mycket hoppfull. Det vore stort med tanke på de offentliga finanserna, för Pam representerar hälften av dem som tvekar eller har sagt sig stanna utanför. Men bara arbetsmarknadsorganisationerna ska avgöra om det räcker.

I dag: Mats Brommels presenterar sin rapport om valfrihet i vården. Detta är en del av den expertsubstans som regeringen ska beakta i vårdreformen.

I morgon: Regeringen slår fast Finlands linje i den europeiska migrationspolitiken (och avtalet med Turkiet). Riksdagen informeras om linjen.

Torsdag morgon: Servicefacket Pams styrelse diskuterar konkurrenskraftsavtalet. Statsministern deltar i mötet.

Torsdag–fredag: Statsministern deltar i EU-toppmötet i Bryssel som till stor del handlar om flyktingavtalet med Turkiet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning