Välkommen Norden!

Juho Eerola (Sannf) leder Finlands delegation vid Nordiska rådet.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Världen ser på Norden som en enhetlig grupp, vilket vi borde utnyttja mer. Arbetet för bättre samarbete kan ibland kännas segt – men det är viktigt.

Det nordiska samarbetet, till exempel passfriheten, är ofta så självklart att vi inte reflekterar över det, förrän det inte fungerar som det ska. Så gick det när passfriheten delvis sattes ur spel efter flyktingströmmarna 2015.

Den här veckan är det nordiska samarbetet aktuellt i Helsingfors eftersom Nordiska rådet möts här. Finland leder i år Nordiska rådet (NR) och sessionen blir en slags höjdpunkt som dessutom sammanfaller med firandet av Finland 100 år.

Nya frågor på agendan är ett utvidgat energisamarbete, där utredningsmannen Jorma Ollila förespråkar bland annat en gemensam nordisk energivision och att såväl energiprojekt som forskning i framtiden koordineras bättre.

Gränshinder är ett ständigt tema. Enligt åländska Britt Lundberg (C) – president för NR – måste man hela tiden vara på sin vakt för att inte nya gränshinder ska uppstå och dessutom slopa gamla. Ett aktuellt projekt är att försöka skapa elektroniska id-handlingar som skulle vara gångbara i hela Norden. Ett annat evighetstema är tillgången till alla nordiska public service-kanaler i hela Norden.

Det som har väckt mest uppmärksamhet i höst är arbetsspråken i det nordiska samarbetet. Finland och Island har i ett gemensamt initiativ föreslagit att också finska och isländska ska vara arbetsspråk i Nordiska rådet. Det skulle innebära att man får skriva motioner på de här språken och att protokollen översätts. Så är det inte nu, men å andra sidan finns det simultantolkning till finska och isländska, men ingen tolkning mellan de skandinaviska språken.

Enligt förslaget ska kostnaderna för översättning inte få stiga under de följande fem åren även om finskan och isländskan blir arbetsspråk, men till exempel den konservativa gruppen i Nordiska rådet ställer sig skeptisk till om det lyckas. Enligt Wille Rydman (Saml) kan ett beslut om att införliva de två språken som arbetsspråk innebära att man öppnar Pandoras ask och att slutresultatet är att engelska blir allt vanligare i nordiska sammanhang.

Det väckte stor uppmärksamhet att Britt Lundberg på ett presidiemöte på Island röstade för ett kompromissförslag, alltså mot den finska delegationens eget förslag. Med Lundbergs röst beslöt presidiet att inte förorda initiativet.

Lundberg fick mycket kritik i medierna och Maarit Feldt-Ranta (SDP), som är vice ordförande för den finländska delegationen, anklagade Britt Lundberg för att ha svikit Finland.

Feldt-Ranta var inte med förra veckan då sessionen presenterades för finländska journalister, men fick kritik för sina hårda ord av sina kolleger. Annars var tongångarna försonliga och både delegationens ordförande Juho Eerola (Sannf) och medlemmen Wille Rydman konstaterade att även om det ursprungliga förslaget förlorar i omröstningen på torsdag innebär kompromissen ändå att finskans och isländskans ställning blir bättre.

Juho Eerola är ett levande bevis på konsekvenserna av det nordiska samarbetet. Han talar sig varm för samarbetet – och för svenskan. Eerola motsätter sig fortfarande obligatorisk svenska i Finland, men tycker absolut att man ska lära sig svenska, bland annat för att det skapar större nordisk samhörighet.

Det nordiska samarbetet är viktigt och kan bli ännu viktigare. Tillsammans har Norden en starkare röst och kan gå i bräschen för det vi uppskattar mest – jämlikhet, demokrati, välfärd och öppenhet.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00