Välj att tala om annat än valfrihet

Bild: HBL-arkiv/Tor Wennström

Investeringar är en växande stads utmaning, inte en krympande.

Finland är ett litet land, där det verkar finnas plats för endast ett betydande diskussionsämne åt gången. Man kunde lätt uppleva att detta ämne under de senaste åren varit regeringens planerade landskaps- och vårdreform. Denna massiva förnyelse (läs: massiva stollighet) har i själva verket knappt debatterats alls utan all diskussion har kretsat kring en enda detalj, det vill säga valfriheten. Denna diskussion har överskuggat nästan allt annat.

Valfriheten har varit ett lätt och smaskigt tema eftersom man har kunnat ideologisera den på en traditionell höger–vänster-axel. Jag tror själv på människans valfrihet, men inte nödvändigtvis på det sätt som regeringen föreslår. Jag tror även att digitaliseringen kommer att förändra världen och hälsovården mycket kraftigare än någon som helst lagstiftningsåtgärd. Vi står inför en större marknadsmässighet även om man inte skulle stifta några lagar alls.

I landskapsreformen är det dock frågan om mycket annat också. Vi tar ett exempel som fått alldeles för lite uppmärksamhet: städernas minskande investeringsförmåga.

En del av landets kommuner och städer växer. De är inte många, men å andra sidan är deras betydelse för hela landets tillväxt desto större. Helsingfors befolkningsantal har under de senaste åren ökat med 7 000-8 000 invånare per år och förra året var åter ett rekordår. Esbos och Vandas ökning var proportionellt ännu starkare. Utöver dessa tillfaller tillväxten främst de största landskapscentren.

Tillväxt kräver investeringar. Det behövs nya lägenheter, nya skolor, idrottsplatser, vägar och avloppsnät. Investeringar är en växande stads utmaning, inte en krympande. Å andra sidan baserar sig ekonomisk tillväxt just på investering.

I och med landskaps- och vårdreformen försvagas växande städers förmåga att investera. I förnyelsen förlorar städerna nästan hälften av sina inkomster (och visserligen också utgifter), men skulderna förblir. Därmed nästan fördubblas skuldsättningen. För att finansiera investeringarna har städer alltid räknat med de skatteinkomster som de nya invånarna för med sig. Efter vårdreformen minskar dessa skatteinkomster med en tredjedel. Detta beror på att kommunalskatten minskar på motsvarande sätt när hälsovården i fortsättningen finansieras av staten. Man kunde tänka sig att detta ur stadens synvinkel är en kostnadsneutral ekvation. Det är det också, för en stad eller kommun vars tillväxt har avtagit, men inte för en växande stad! I företagsvärlden finansieras investeringar med de inkomster som nämnda investering sedan skapar. I staden vacklar denna ekvation nu kraftigt, i och med att nya inkomster inte längre är tillgängliga.

Vård- och landskapsreformen medför tiotals andra väldigt relevanta och till lejonparten väldigt oroväckande drag. Skulle det vara dags att nu tala om dem också?

Jan Vapaavuori Helsingfors stads borgmästare

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08