Välgörenhet, business eller rättvisa?

Framför allt borde biståndsorganisationerna satsa mera på påverkningsarbete för global rättvisa.

Frikyrkopastorn och biståndsarbetaren Jan Tunér är en ropande röst i öknen då han (HBL 22.1) riktar uppmärksamheten på nedskärningarna i det finländska biståndet. Nöden och orättvisorna i världen fick skrämmande lite utrymme i presidentvalsdebatten. Det är en skam för Finland att vi inte efter över 50 år har fyllt löftet att ge 0,7 procent av bruttonationalprodukten i bistånd.

Ännu mer profetisk är Tunér då han pekar på paradigmskiftet inom biståndet, där allt större del kanaliseras till företag via Finnfund medan frivilligorganisationernas andel minskar. Affärstänkande och vinstintresse vinner terräng på bekostnad av moraliskt ansvar och mänskliga rättigheter.

Bilden är ändå inte fullt så svartvit som Tunér ser den. En annan profetisk röst, Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson framhåller i boken Hyvän tekemisen markkinat (Välgörenhetens marknad) att också biståndsorganisationerna allt mera präglas av affärsvärldens tillväxt- och konkurrenstänkande. De etiska, religiösa och ideologiska värdena skjuts i bakgrunden.

Då statsbidragen har skurits ner satsar de största biståndsorganisationerna allt mer på marknadsföring och professionalism för att öka sina intäkter. De riktar sig till betalande kunder i stället för att engagera medlemmar i sin verksamhet och försöka påverka beslutsfattarna.

I stället för att ifrågasätta överflödet och orättvisorna i världen erbjuder organisationerna välgörenhetsprodukter till rika. Biståndsmottagarna framställs som passiva offer, inte som aktiva ansvarstagare i sina egna samhällen. Katastrofer och svältande barn säljer bättre än långsiktigt utvecklingssamarbete och politiskt påverkningsarbete.

Å andra sidan är det inte entydigt negativt att bistånd kanaliseras via företag. En tredje moralisk väckarklocka Teivo Teivainen, professor i världspolitik, ser det (Ny Tid 1/2018) som en positiv signal att företag säger sig bära ansvar för miljö, hållbarhet och rättvisa. Det bryter ner dogmen att företagens enda uppgift är att göra vinst. Det tvingar dem att befatta sig med världens orättvisor.

Nöden i världen är så stor att allas insatser behövs. Det statliga biståndet måste höjas, både direkt till stater i syd och via FN-organ. En del må gå via Finnfund, men organisationernas andel bör ökas igen för att göra det möjligt för dem att hålla fast vid sina ideal, samarbeta i stället för att konkurrera och ge lokala aktörer i syd större ansvar.

Framför allt borde biståndsorganisationerna satsa mera på påverkningsarbete för global rättvisa. De måste kräva en global välfärdspolitik som motvikt mot den ekonomiska globaliseringen. FN:s millenniemål anger riktningen, men den politiska viljan har saknats, framför allt i fråga om det åttonde målet: ökat samarbete kring bistånd, handel och skuldavskrivning.

Global rättvisa förutsätter en bred politisk rörelse. Vi har haft ungdomsdemonstrationer och många kampanjer för rättvis handel, mikrokrediter, skuldavskrivning, skatt på valutatransaktioner, stängning av skatteparadisen, nerväxt och en socialt och ekologiskt hållbar livsstil. Socialt världsforum har samlat den globala rättviserörelsen, men inte till gemensam aktion.

Inom Kyrkornas världsråd har teologer och samhällsaktivister från syd starkt inflytande. Det märks i forskningsrapporten AGAPE från några år sedan. Där framhålls att rikedomen inte kan skiljas från fattigdomen. De rikas överflöd är en orsak till fattigdomen. Tillväxten gynnar de rika, men ökar ojämlikheten och gör fattigdomen mer extrem. Mottagandet var svalt i kyrkorna i nord.

Den stora frågan är var man kan finna tillräcklig motivation för den förändringsrörelse som behövs. Klimatförändringen har fått många att inse nödvändigheten att bromsa tillväxten bland de rika. Flyktingarna har fått många att inse att det krävs kraftinsatser för att bekämpa nöden och orättvisorna i världen. Kan biståndsorganisationerna omsätta dessa insikter i politisk påverkan?

Ulf Särs Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00