Valfriheten ger föreningar möjligheten att expandera: "Folk vill bestämma över sina egna liv"

Folkhälsans vårdbolags vd tror att valfriheten gynnar bolaget.

En tredjedel av organisationerna i vårdbranschen förväntar sig att verksamheten expanderar som en följd av valfriheten i vårdreformen, enligt en rapport från ekonomiska forskningsinstitutet Pellervon tutkimus (PTT), Nordic Healthcare Group och Idekoop.

– Valfriheten skulle vara en bra lösning för vår del, säger Folkhälsan Välfärds vd Gun Eklund.

Bolaget ägs av Samfundet Folkhälsan och har hand om ägarorganisationens serviceproduktion. Folkhälsan Välfärd har bland annat flera äldreboenden och en läkarcentral i Karis. Det är oklart hur det går med regeringens vårdreform, men Eklund hoppas att valfriheten blir av.

– Vi tillåts välja det mesta här i livet, men när det gäller någonting så viktigt och personligt som vården så tror jag inte att folk vill ha någon slags förmyndarsamhälle.

Kanske kundsedlar

Utan valfriheten fortsätter den offentliga upphandlingen av tjänster som i dag och då är det priset som avgör och inte kvaliteten, säger Eklund. Hon nämner de aktuella problemen i äldrevården som exempel.

– Det glöms ofta bort att alternativet till valfriheten är situationen som råder i dag.

Eklund tror att kundsedlar kan vara ett slags fungerande valfrihet, men säger att priset på dem inte får pressas ner så mycket att det utesluter aktörer med tillräckligt mycket personal.

– Folk vill bestämma över sina egna liv och vem som sköter en själv eller föräldrarna, så jag tror på valfriheten i någon form.

Enligt PTT kan reformens krav på att kunna överföra patientdata vara ett problem för små organisationer. Det finns en oro för att det krävs så stora investeringar att endast de stora aktörerna klarar det. Patientdata är ändå inte ett problem för Folkhälsan Välfärd.

– Redan i dagens läge så finns det ofta krav på dokumentering i upphandlingarna, säger Eklund.

Vårdreformen ger möjligheter

Vårdreformrapporten gjordes eftersom det finns en oro över hur vårdreformen påverkar andelslag och föreningar som har vårdverksamhet. Det gäller framför allt krav på kapital, teknologi och kunnande.

– Man är oroade för att små aktörer konkurreras ut av stora aktiebolag, säger PTT:s vd Iiro Jussila på ett seminarium om rapporten.

Det finns också en risk för att landskapen prioriterar låga priser framom kvalitet eller att kravet på datahantering blir för krångligt. Enligt rapporten ses vårdreformen ändå i första hand som positiv.

Pellervo ekonomiska forskningsinstituts vd Iiro Jussila säger att det finns en oro för att vårdjättar dominerar marknaden efter vårdreformen. Bild: SPT/Erik Sandstrom

– Två tredjedelar av andelslagen och en tredjedel av organisationerna planerar att expandera efter att valfriheten träder i kraft. Väldigt få ser det som någonting negativt.

Det finns inte många andelslag i vården. Organisationer spelar inte heller någon större roll i hälsovården, men inom socialvården och äldrevården står de för kring en fjärdedel av verksamheten.

Satsa på marknadsföring

I rapporten uppmanas landskapen se till att värdet på kundsedlarna är tillräckligt högt och att de inte glömmer bort små aktörer i kundstyrningen. Hanteringen av data kan också koordineras och kraven på vårdproducenterna borde likna varandra oberoende av landskap.

Organisationerna uppmanas också satsa på långsiktig strategi och ekonomisk expertis.

– Försäljning kanske känns främmande i de här omgivningarna, men kunskaper om ekonomi och marknadsföring kommer att vara väldigt viktigt, säger Jussila.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46