Valfrihet i ny tappning

Annika Saarikko (C) är familje- och omsorgsminister och ansvarar för vårdreformen.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Regeringen har internt kommit överens om en ny utformning av det fria vårdvalet. Också tidtabellen är ny men påminner om regeringens ursprungliga tidtabell.

I somras blev det bakläxa för regeringens lagförslag om valfriheten i vårdreformen. Riksdagens grundlagsutskott hade flera invändningar. Utskottet sa nej till regeringens tanke att de nya landskapens vårdproduktion måste ske i bolag. Också många sakkunniga och oppositionspolitiker hade skjutit i sank den tidigare.

En annan viktig invändning från grundlagsutskottet gällde den tidtabell regeringen hade tänkt sig. Den var så stram att grundlagsutskottet ansåg att det fanns en uppenbar risk för en akut kris inom social- och hälsovården våren 2019.

Kravet att landskapens vård ska produceras i bolag har regeringen nu slopat, men de landskap som så vill kan producera sina egna vårdtjänster i bolagsform. Däremot måste landskapen grunda affärsverk. På det här sättet ska man säkra den offentliga vården i alla situationer.

Metoderna för det fria vårdvalet är desamma som i det föregående förslaget. Det betyder rätt att välja vårdcentral, kundsedlar för olika tjänster och personlig budgetering.

En stor förändring är i alla fall att vi först år 2021 kan välja vilken vårdcentral vi vill använda. Vi kan välja mellan offentligt drivna eller olika privatägda vårdcentraler. De som inte vill göra ett val hänvisas de två första åren till den offentliga vården. Från 2023 listas de vid den vårdcentral som ligger närmast oberoende av om den är privatägd eller offentlig.

Nu går regeringen alltså in för en långsammare tidtabell och en mera kontrollerad övergång då man öppnar upp en vårdmarknad för de privata vårdföretagen där det är skattebetalarna som står för vårdkostnaderna.

Förhoppningsvis betyder det att man kan undvika akuta kriser i vården under övergångsperioden och att de största privata vårdjättarna inte kan kontrollera hela fältet. Det finns starka belägg för att de privata aktörer som snabbt kan skapa sig en stark ställning då marknaden öppnas också lyckas behålla den. Om marknaden blir snedvriden, till exempel så att några få stora vårdföretag kommer åt att dominera, är det svårt att korrigera senare.

En av de bärande idéerna med vårdreformen har varit att social- och hälsovården ska integreras och människor ska få all vård på samma ställe.

Det här målet blir svårt att uppnå eftersom myndighetsbeslut inom socialvården inte kan utlokaliseras till privata företag.

Det är ännu svårt att bilda sig en klar uppfattning om den nya valfrihetsmodellen eftersom vi hittills har serverats bara små bitar av information. Social- och hälsovårdsministeriet presenterar helheten först på torsdagseftermiddag, samtidigt som regeringspartiernas riksdagsgrupper behandlar förslaget.

Tidtabellen för att införa valfrihet påminner ändå mycket om den som regeringen ursprungligen gick in för i sitt regeringsprogram i maj 2015. Då tänkte man att vården först skulle överföras till landskapen och först därefter, under nästa regeringsperiod, skulle valfrihet införas.

Regeringskrisen i november 2015 ledde till politisk kohandel mellan Centern och Samlingspartiet och en snabbare tidtabell för valfriheten.

Det är svårt att värja sig från intrycket att mycket energi under nästan två år har ödslats på att med tvång försöka förverkliga resultatet av den politiska kohandeln. Det handlar om en så enorm och viktig reform att tiden och krafterna säkert skulle ha kunnat användas på ett mera konstruktivt sätt för den framtida vården.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00