Väljare vid urnorna i turbulent Bolivia

En anhängare till Evo Morales iklädd en mask föreställande expresidenten under ett kampanjmöte för socialistpartiet Mas och dess presidentkandidat Luis Arce i Bolivias huvudstad La Paz i september. Bild: Juan Karita/TT-AP

För första gången på decennier finns hans namn inte med på valsedlarna. Men vänsterikonen Evo Morales inflytande kan bli avgörande i söndagens val i Bolivia – på gott eller ont för hans stukade parti.

Den första valomgången sker under turbulenta tider i Bolivia. Mitt under den pandemi som sargat ekonomin har landet också genomgått en politisk kris.

Oron för oroligheter i samband med valet hängde tungt över det latinamerikanska landet när väljare gick till urnorna:

– Självklart så kommer valet följas av kaos och omstörtning. Vi hoppas bara att det inte varar så länge, säger Clara Quitalba till nyhetsbyrån AFP.

Hon röstar i El Alto, i huvudstaden La Paz utkant, en tidigare bastion för partiet Mas som tidigare leddes av Morales.

Omtvistat val

Partiets närmare 14 år vid makten fick ett abrupt slut i november i fjol, då president Morales tvingades avgå efter ett omtvistat val som utlöste våldsamma protester.

Övergångsregeringen under konservativa Jeanine Añéz har gjort vad den hunnit för att lägga om landets politiska kurs. Och omvalet har skjutits upp två gånger med hänvisning till smittspridningen.

När det nu slutligen är dags är landet splittrat i tre läger.

Vänsterpolitikern Evo Morales (född 1959) var Bolivias president i 14 års tid och är den som har suttit allra längst på posten. Han var också den första presidenten från ursprungsbefolkningen, som är i majoritet i landet men som länge varit marginaliserad och diskriminerad.

Morales, som leder partiet Rörelse för socialism (Mas), valdes första gången i december 2005 och vann även valet 2009 med god marginal.

Genom ett ökat statligt inflytande över landets naturtillgångar lyckades Morales öka statens inkomster, vilket möjliggjort satsningar på sociala program och infrastrukturprojekt. Regionerna har också fått ett större självstyre och markområden har överlämnats till ursprungsbefolkningen. Under Morales tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och klyftorna har minskat, vilket gett honom starkt stöd bland fattiga och ursprungsbefolkningen.

Inför valet 2014 tillät grundlagen endast ett omval för en president, men Morales ställde upp ändå och fick senare också rätt att göra det av landets författningsdomstol. Även då vann han med god marginal.

Inför valet 2019 tog Morales parti initiativ till en folkomröstning om en grundlagsändring som skulle tillåta honom att sitta kvar som president i en mandatperiod. Folket röstade nej med knapp marginal – men då gick författningsdomstolen och högsta domstolen, vars domare ansetts stå hans regering nära, in och ogiltigförklarade resultatet.

Motståndare har anklagat Evo Morales för maktfullkomlighet och för att låta korruptionen breda ut sig.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/Utrikespolitiska institutet i Sverige

Stödet dalade

Morales, i exil i Argentina, får varken ställa upp som kandidat till presidentposten eller till parlamentet. Mas företräds i stället av den tidigare ekonomiministern Luis Arce, som leder i mätningarna. Han ärver en stark kärna av stöd bland landets stora ursprungsbefolkning och bland många fattiga, som generellt fått det bättre under Morales styre.

Med åratal av stark ekonomisk tillväxt och investeringar i sociala program och infrastruktur, möjliggjorda av ett förstatligande av landets energitillgångar, hade expresidenten länge ett brett erkännande. Som den första presidenten från ursprungsbefolkningen har Morales även gett upprättelse åt den länge förtryckta majoriteten.

Men glansdagarnas stöd på över 60 procent dalade under senare år när tillväxten stannade av – och makten tycktes stiga Morales åt huvudet. En president får egentligen bara sitta två mandatperioder i Bolivia. Men med hjälp av en lojal författningsdomstol lyckades Morales runda konstitutionen – och ställde 2019 upp för en kritiserad fjärde period.

När hans knappa valseger dessutom ifrågasattes utbröt de omfattande protester som tvingade honom från makten.

– Vi hoppas att det blir lugnt. Vill inte gå igenom det som hände för ett år sedan en gång till. Det var hemskt, säger väljaren Renata Zapata i La Paz.

Starka spänningar

Luis Arce kämpar nu för att samla de minst 40 procent som krävs för att slippa en andra valomgång. Tvåa i mätningarna ligger expresidenten och mittenkandidaten Carlos Mesa. Han leder partialliansen Comunidad Ciudadana och har en bakgrund som respekterad historiker. Två tidigare kandidater, däribland interimspresidenten Añéz, har dragit sig ur i hopp om att samla oppositionen bakom Mesa för att kunna stoppa socialistpartiet Mas återtåg.

Men trean i mätningarna, företagaren Luis Fernando Camacho, har inte velat ansluta sig till den planen. Med en radikal högerpopulistisk retorik har han jämförts med Brasiliens president Jair Bolsonaro. Camacho har bland annat lovat att återföra Gud till presidentpalatset.

En andra och avgörande valdag väntar den 29 november om ingen av kandidaterna får det nödvändiga stödet i söndagens val.

Men de starka spänningarna inför valet har urartat i våldsamheter mellan de olika partiernas anhängare.

Den stora frågan lyder: Kommer Bolivia att bryta med Morales arv, eller ska det föras vidare i ny skepnad?

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning